Glada dagar alltid

Long time no see. Jag är lite dålig på att hålla huvudet över vattenytan just nu, således blir det inte många uppdateringar. Så vad har hänt sen sist? Inte så mycket tror jag... Jag och min special gentleman friend a.k.a. Mussolini/ Il duce köpte en ny säng. Att få hem den var ju ett äventyr att tala vida om. Men det gick i alla fall. Skönt trodde vi, men det visade sig att den var lite för hård för Mussolinis späda rygg. Det har blivit lite bättre nu. Vi var och styrketränade också. Jag brukar ju annars vägra det, men att ställa sig på löpbandet kändes inget kul alls. Så att serru.

Mer mer mer då? Jo, just det! Resan! Jag var ju på personalresa neråt Småland till. Det var grym. Förälskade mig i den lilla byn Virserum där jag planerar att bosätta mig och öppna en liten bokhandel. För den med bil och extra tid rekomenderar jag ett besök på Konsthallen där. Intressant utställning, underbara lokaler och vi fick sitta i soffan under kristallkronan och äta mackor och dricka te innan vi började rundturen. I det hela mycket mysigt. Sen mot Karlshamn då. Vi lekte lite på Kreativum. Det var ganska okej. Mycket att pyssla med. Jag och farsan Baloo, eller vaktmästar-Larsa, man får välja själv, gick omkring och pillade och tryckte och drog. Alla pratar väldigt passionerat om vad de gör, är slutsatsen jag kunde dra efter de där två besöken. Och sista stoppet blev Karlskrona där vi mest tog in på hotell. Väldigt lyx att få ett eget hotellrum som var härligt och låg bra till. Sedan var det bara ut och käka och tillbaka och kolla hockey som gällde. De var ju intresserade så klart. Dagen efter var vi på Marinmuseum. Mycket fint det också, men ruskigt tråkigt. Fina lokaler nära vattnet och föremål som är tacksamma att ställa ut, men inte så upphetsande. Det bästa är ju att jag gjort mig omåttligt impopulär bland alla grabar jag umgås med, min egen framför allt, eftersom jag nu både testat Gripen- och stridsbåt nittiosimulatorn. Utan att bli till mig i trasorna det allra minsta. Jag blev sjösjuk dock.

Sen vart det ju helg som jag tillbringade med att sitta en hel dag och fila på mitt cv. Sökte ju ett jobb då. Och sen var det näsan i vhs-katalogen. Det landade på en ansökan till master i kultur i Linköping samt påbyggnad bibliotek och info. i Umeå. Min mor grät när jag sa det, liksom jag när jag tänker på möjligheten. Snö är INTE the shit.

I torsdags var vi på konsert. Jag hörde att folk sa namnet på bandet, men jag kan tyvärr inte verifiera det eftersom jag såg ingenting gånger noll. Men jag ahde trevlgit ändå. Jag och dryga kompisen hittade på ett litet drama som vi följde med stora ögon. Och så fick jag se hur karman är omedelbar eftersom jag hörde ett gäng snubbar snacka litt.vet. Citat: Jag fattar itne att man kan läsa det på universitetet. Det är ju bara en massa skitsnack. Det borde ju ärligt talat inte räknas som ett eget ämne. Slut citat. Ett par timmar senare, när de har haft lite smått otur med damerna mest hela kvällen, springer jag in i den enda av dem som faktiskt verkade ha något på gång. Han stod och lipade för damen i fråga hade dragit med nån annan. Inte för att jag är varken bitter eller skadeglad. Men haha.

Och när vårproppen kom vankades det tårta eftersom pengarna rullade in och utbyggnaden ser ut att bli av. Och idag vankas det tårta med anlednign av en trettiotvåårsdag. Och jag vet itne när jag ska kunna bjuda på fika för idag gick ju inte, och sen åker nästan alla bort och på fredag har någon annan bokat fikat. Små problem går lätt att göra till stora om man vet hur hönor ska se ut.

Men hej! Jag har författat min sista novell till skrivkursen nu, i hyfsat god tid. Det vill säga utan att vara försenad. Så nu är det bara ltie respons och sen en delkurs till kvar där. Och mitt lilla praktikprojekt går frammåt. Så nu är det bara tentan att ta igen (nej, den är fortfarande itne gjord och ja, jag skäms, men det går bara inte) och det stora praktikprojektet som ger mig magsår. Så det är ju skönt. ja och så musiktentan då, men det lär ju hända i princip aldrig.

Så glada dagar här alltså. Trots att jag ibland får ett överväldigande behov av att hångla upp toaletten utan att veta vad det beror på. Det känns ltie nervöst och jobbigt. Plus att jag itne alls längtar hem och grämer mig över att en vecka går så fort. Jag längtar ju så klart efter att hänga igen. Öla lite, fika. Kanske spela spel. Men jag känner mig så hemma här. Och det känns så satans tufft att gå tillbaka till att ses en gång var sjätte vecka nu när vi äntligen står ut med varandra nästan jämt. Distansförhållande är inte heller the shit. Speciellt inte när man har suttit uppe och tittat på film (Niagara på fyran plus häromnatten) och sedan smyger ner i sängen och får en kram och ett "jag älskar dig" i sömnen. Vem skulle vilja åka ifrån något sådant? Plus att framtiden överlag ger mig ångest. Och det kanske märks för inte ens jag fattar vad jag har skrivit och då är det ändå jag som skrivit det. Men det är för att det är glada dagar med ångestströssel här borta. Och jag saknar er och jag gillar er gott folk!