Faster, Pussycat! Kill! Kill!

Så vi var och tränade häromdagen då, jag och min special gentleman friend. (Ja, vi vet ju alla att det är jävligt ocool att träna, men nu knarkar ju inte jag, så vad ska jag göra? Det är bara att bita ihop och ta det med huvudet höjt och en spelad stolthet i blicken. Trots att man känner sig allt annat än just härligt spännande och häftig. Aaaany how...) Stort misstag. Enormt. Är det något man inte ska göra så är det at gå och träna med dryg pojkvän och dryg pojkväns dryga kompis. Med ovan nämnda stolthet i tankarna hoppar jag hurtigt upp på bandet och avverkar raskt kilometer efter kilometer i raskt tempo. Efter ca 40 min är drygochdrygare klara med sina lyft och drag och ryck och allt vad det nu är som grabbar gör när de går och tränar och skuttar glatt upp bredvid mitt band. "Jaha, och här går du... (Går? GÅR?!?! tänker jag) Så hur mycket får du betala för att, hihi, springa då?" (och det märks jävligt tydligt att han ansåg det vara bortslösade pengar, och jag vill helst bara lipa fram allt om asfalt och skador och mina behninnor faktiskt! Men det gör jag inte. På hela den här tiden säger jag över huvud taget inte mycket, eftersom jag ju faktiskt har SPRUNGIT EN HEL MASSA OCH ÄR TRÖTT SÅ FECK OFF!!) Men drygeheten slutar inte där, nejdå. Det är nu den riktiga höjdpunkten kommer. "Men du, vill du se en rolig grej som man kan göra" säger drygare och ler spjuveraktigt samt börjar pilla på knapparna. "Nej, tack. Det vill jag inte!" Men han lyssnar ju så klart inte och jag ser hur siffrorna i mätaren tickar upp upp upp och när de landar på 15 km/h så kläcker pojkvännen ur sig "Du, jag tror itne att det där är lutning, du höjer nog hastigheten nu bara..." Och detta kommer de alltså på först nu, när mina ben ser ut som Luigis när han hoppar långt i Super Mario 2. (För det är väl Luigi i SM2? Som sprattlar?) Man vill ju börja tokskrika för mindre. Sen börjar de leka enerverande lekar med inställningarna och hejar och håller på tills jag nästan dör och vill gråta. Och när pinan äntligen är över så säger dryga pojkvännen "Va, tyckte du att det var jobbigt på riktigt? Men vi ville ju bara hjälpa till lite ju, pressa dig till max" Gaddamnit!! "Jaha, oj, men det var kul att du ville följa med och träna i alla fall!" Dö bastard, bara dö! Gud vad jag älskar den grabben.