Rapporten!

Jag efterlyser instruktioner! Vad ska den jädra rapporten handla om? Förutom praktiken såklart... och hur lång ska den vara? Ska jag bara skriva ner vad jag har fått göra och mina gena upplevelser?
Hemma igen efter en helgs hårt festande. Vi var på Harrys, Bratts och Zätas i Falkenberg. Hur kul som helst. Tack för alla grattisönskningar. Förresten! Är det någon som är sugen på att hitta på nåt efter skolan på onsdag? Vi kanske kan ta en öl på stan? Det vore najs tycker jag.

Många kramar...

Snart hemma igen!

Äntligen lyckades jag logga in här på bloggen. Den har inte velat släppa in mig dom sista dagarna nu! Ja nu är praktiken slut! Helt sjukt jag fattar inget. Och så är såklart sista dagen på praktiken helt underbar och jag med min separationsångest höll på att börja gråta när jag sa hej då till C. Jag fick en liten skål från Orrefors och en anteckningsbok med Karin Boye på i avskedspresent, helgulligt! känner mig stolt! :) Och det bästa av allt! Jag ska ev. få komma tillbaka i höst och göra en rapport av läsplanerna igen! HÄFTIGT VA??? Svävar på små moln.. Kul att dom är nöjda med en iaf! Men efter allt mitt slit så är jag ju värd det tycker jag.

I övrigt kändes det lite sorgligt att lämna mitt nyvunna samboskap. Det har funkat sjuktbra att bo i kollektiv! Om Kandidat Hedvig kände sig som 17 igen efter att ha umgås med praktikanterna på museét så måste jag säga att jag gör det med! Jag blev så nostagilsk och öste ur mig en massa ungdomsberättelser. Härliga tid! Men jag är ändå glad att jag har kommit en bit på väg, hur kul man än hade då så känner jag mig så nöjd med allt jag har åstadkommit idag! Alla är så impade över att jag har klarat av 3 år i Halmstad redan och att jag får en ny examen! Har inte ens tänkt på det så mycket, men nu känns det ju ändå ganska stort! Har fått ännu bättre framtidsvisioner för oss alla nu! Det kommer bli bra!

Jag var förresten på 50-årsfest igår. Min kära mosters man fyllde år. Det var så trevligt! Jag var chaufför så föräldrarna kunde släppa loss lite. Umgicks med alla småkusinerna, dom är ju så sköna allihop! Tycker om min släkt!

Men hur bra jag än har haft det så saknar jag livet i Halmstad mer än nånsin. Jag har ju för sjutton varit borta i 6 veckor nu! Jättelång tid. Det ska bli så skönt att få återgå till det lugna livet och bara umgås med er igen! Och E såklart! Alldeles för lång tid att vara borta. Förstår Esthers dilemma. Jobbigt att flytta ifrån varann när ni äntligen vant er med att bo ihop! Man är ju helt bortskämd har jag kommit på. Det är inte alls alla som har det så bra som mig!

Och grattis Ursula och T för nytillskottet i familjen. Vi väntar fortfarande på vårt, det skulle ha kommit i onsdags men inget har hänt fortfarande. Har tröttnat på att vänta nu! ;) Trodde absolut att jag skulle hinna se barnet innan jag åkte hem igen, men det verkar inte som det. Jag kommer förövrigt hem igen imorn kl 15. Förväntar mig en stor välkomstkommité på stationen! ;) Hehehe, nej okej, det räcker om vi ses åt kvällningen iaf.

Nu ses vi snart på riktigt!!!

Hallå världen!

Inatt blev mannen farbror till en liten parvel! Wehoo! Ska åka till Falkenberg idag och fira. Jag vill shoppa beibisgrejor. Små söta sommarhattar och leksaker. Grattis världen!!!

Kram kram kram! Happy :)

Snart i ett soligt Halmstad nära dig!

Jag känner att jag är lite dålig på att uppdatera. Sista veckan på praktiken idag. Känns jättesorgligt, kommer sakna alla. Men samtidigt ska det bli skönt att flytta tillbaka till Halmstad och träffa er alla underbara igen, för guuud vad jag har saknat er under dessa veckor! Mina gamla kompisar har inte tid med mig och när de väl är lediga så måste jag jobba. På fem veckor har jag träffat respektive högst tre gånger vardera. Alldeles för lite. Så jag är deffinitivt svältfödd på fest, roligheter, sprit och gud vet vad, ALLT!

Sa också hejdå till T idag, min bundiskompis på jobbet. Blev ett lite konstigt farväl. Nästan lite generande, jag är nog lite småkär, kanske.....? Ja, det blev lite pinsamt men han fick en kram och så ses vi nog fram emot sommaren. Om inte tidigare så i anknytning till Mobergsutställningen. Det kommer kännas tomt utan honom. Vi har haft fikaraster, lunchraster och små pratstunder varje dag under alla veckors tid. Det käns tomt helt klart!

Hade också ett utvecklingssamtal med min chef i morse. Det gick mycket bra. Presenterade allt jag hunnit med, allt som jag inte hunnit med men som borde åtgärdas och tja lite vad de kanske borde tänka på beträffande marknadsföring etc. Det var givande! Han var mycket positiv, imponerad över mina ambitioner och det jag hunnit med. Tyvärr har jag inte fått någon anställning, men dimper det ner en påse guldpengar så ser han mycket positivt till en anställning. Men som sagt med ett underskott på mer än 850.000 i förra årets budget gör väl att man inte direkt tänker nyanställning.....Men jag håller tummarna och hoppas på ett mirakel till hösten. Det gick ju för Moses när han delade på havet så vadfan det borde inte vara omöjligt!

I morgon bär det iväg till Halmstad igen. Mina föräldrar (som för övrigt flyttade samman igen förra helgen) ska åka och hälsa på min bror i Norge. På så sätt får jag skjuts hem hela vägen och slipper sitta på landsortsbuss. Ibland är det bra med föräldrar.

Ses snart i ett soligt Halmstad nära dig!!!! KRAMAR

Sista dagen - och ändå inte

Hej!

För mig är det inte riktigt sista dagen - det är imorgon kväll. Jag ska agera bussvärd igen när vi bussar upp folk till Varberg för att se en sydafrikansk dansföreställning som heter Nkululeko - nej jag ser inte fram emot att säga det högt i bussmikrofonen... Lite tråkigt att hela lördagskvällen går åt. Åker från teatern kl 18, föreställningen börjar 19.30 i Varberg och håller på i 50 min. Sen ska man ha in alla i bussen och åka hem. Lär vara hemma tidigast 22.30... suck... Jaja, får väl svinga några öl i kväll istället.

Dansförställningen som jag var på i onsdags i Falkenberg var jättebra! "Vi som fortfarande lever". Se den om ni får möjlighet. Ni hittar info om den på www.dansstationen.nu gå sedan in och titta under rubriken turné. Ni kan även läsa en recension av den i gårdagens Hallands Nyheter.

Har för övrigt nästan varit nykterist nu när ni varit borta!!! Ingen fest alls. Har varit ute och druckit två öl, en eller två gånger på 5 veckor!!! Nyttigt för kroppen och ekonomin dock. Men om vi nu tokfestar när vi är samlade alla igen - kommer jag inta krypstadiet i två dagar efteråt, känner det på mig reda nu.

TACK! för alla kramar och hejarop jag fått! Det har värmt och kännts jätteskönt! Ni är fantastiska!

Som sagt var blir ju inte riktigt sista dagen imorgon heller för mig, börjar jobba här redan nästa vecka. Så det kommer nog kännas som att praktiken inte tar slut. Min handledare har förresten nu skickat in sin "betygssättning/praktikrapport" om mig. Di übel Kaiserines lakoniska svar var "tack". Man tycker ju att hon kunde skriva något roligt och positivt tillbaka, eftersom de trots allt har anställt mig! Det är ju inte bara bra för mig utan även gott omdöme för programmet tycker man! Eller? Kommer aldrig att förstå mig på den järnladyn.

Träffade Jocke idag! Jag var på tidningen och pratade med kulturredaktören - hon är teaterombud för oss. Jag inledde med att säga att jag var praktikant från högskolan - har gjort det på alla möten. Och sa sen att jag gick i samma klass som Jocke - "åh" sa hon "då kan du ju gå ner och prata lite med honom sen". Så det gjorde jag. Det var samma Jocke som alltid. Han hade träffat Minna på stan igår sa han och det hade tydligen gått jättebra för henne också! Vi har ju haft samma handledare Minna och jag - och hon är fantastisk! Jocke skulle nog få frilansa åt tidningen i fortsättningen trodde han. Både han och Minna hade sökt kulturjournalistiken i Malmö och tydligen hade andra på tidnigen rekomenderat den och sagt at den var bra! Han hade inte heller koll på praktikrapporten som skulle in och tänkte strunta i utvärderingen som vi fick idag.

Själv gjorde jag den och sågade som vanligt allt med fötterna. Och vad fan! Jag kommer inte ihåg någonting från de första delkurserna! Skrev det också. Skrev den på datorn och skrev ut den, tänkte lämna den lite diskret på onsdag i förhoppning om att hon inte fattar att det är jag som skrivit den. Nu ser hon ju åtminstonde inte min handstil, å andra sidan känner hon kanske igen mitt språk? Jaja, jag var bara tvungen att säga att hennes handledning har sugit och att hon sitter på för många stolar. NI vet hur jag är!

Nej, tillbaka till att sammanfatt material. Har förreste köpt en ny fin kalender som jag är mycket stolt över!

Syns snart! Åh!!! Jag längtar efter er!!!

Både slutet och början på nåt roligt

Håller med föregående talare... tänka sig så snabbt dessa veckor gått! Praktiken har inneburit galenskap, trevliga pratstunder, busiga - men ack så söta barn, glada pensionärer (ja, för en gångs skull. Hade ju nästan tappat hoppet med tanke på hur dom beter sig i teliabutiken.. fy skäms!), massor med fika och chokladpraliner (my god, jag har blivit besatt av dessa onyttigheter, tiramisu och whiskychokladen till exempel! gaaahhh!!), möten med konstnärer och annat kulturfolk. Inte att förglömma är de 3 gymnasietjejerna som är där en gång i veckan, hahaha. Så klockrena! De tjattrar om killar, körkort, fester och en massa annat roligt. Känner mig som 17 när jag umgås med dom.

Jag och Frida har sett mycket av Laholm och dess omnejder. Det är så himla vackert på sina ställen, ibland så idylliskt att man tror det är på låtsas. Förstår inte varför vi inte har utforskat dessa trakter tidigare? Vi får ta en picknick på en äng vid någon bäck framöver. Finns många smultronställen.

Men det har även varit lite sorg och tårar på museet. M-L miste sin hund för några dagar sedan. Hon var så ledsen att hon bara satt och grät och skakade i hela kroppen, ja, hon skakade ända ut i tårna. Mina tårar var inte långt borta dom heller... Hunden blev blind över en natt, helt plötsligt bara sådär. Efter någon dag åkte de till veterinären för att kolla om det gick att operera ögonen, men det gick inte att återställa synen, och de kunde inte ställa någon diagnos heller. Hunden var 11 år och han skulle lida av sitt synfel, vilket gjorde att de avlivade honom. :,(

Skulle säga hej då till en av damerna på museet idag, hon är ledig imorn. Fick en klump i magen när jag stod och kramade om henne, hon är hur go som helst! Men hon sa att jag minsann måste komma och hälsa på hemma hos henne i sommar (hon går nämligen i pension och kommer inte jobba så mycket). M och hennes man är konstnärer, ser fram emot att kolla in deras ateljéer. M-L (som miste hunden) har tre andra Jack russels där hemma, så hon har också bjudit hem mig så jag kan hälsa på henne och de små rackarna. Hihi.

Men som sagt, mitt i all vemodighet vet jag ju att jag alltid kan åka till museet, och rycka in och jobba där när det behövs. Så helt sentimentalt blir det inte, trots allt. Men jag kommer verkligen sakna vardagen där inne i huset. Det är en underlig samling människor som tillsammans är oslagbara!

På söndag kommer min mormor och min kusin Johan (15 år) hit. Jag tycker stålmormor gör det riktigt bra som tuffar ner med tåget i hennes ålder. Det blir 3:e gången hon åker hit och hälsar på. Inte illa för en tant som är 74. :) Hon är ju här oftare än mina kompisar. Kan iofs bero på att hon är pensinär och ledig på dagarna... ;) Snackade med Johan igår, och han lät förväntansfull. Ska bli skoj att dra runt honom i stan. Han är iofs för ung för att festa, men dom brukar ha många intressanta tankar i hjärnan i den där åldern. Jag sa att vi skulle spana in halmstadtjejer på stan, och det tyckte han lät som en bra idé, hehe.

Nu ska jag slappa lite framför TV:n. Glömmer bort den där apparaten nuförtiden.

Vi ses snart smulor! Kram kram.

Summering!

Jaa...sista dagen imorgon. Känns lite mysko. Jag har verkligen haft roligt under de här fem veckorna. Jag har traskat i skog och mark, rest en milsten, vandrat på gamla kulturstigar, flängt runt på möten, lärt mig ett layoutprogram, gjort två foldrar (den första har tryckts i 5000 ex nu), medverkat på en vernisage i konsthalllen, jobbat i turistbyrån, varit på föreläsningar, varit med på en "Thomas von Brömssen-kväll" på kulturhuset... och Gud vet vad... Ska också bjussa på fika imorgon.
Angående praktikseminariet: vad är det för rapport man ska skriva? Är det nån som har instruktioner? Hur lång ska den vara? Jag hittade ingen info om det.
På lördag bär det av till Falkenberg. Vi ska fira att jag fyller 27 år och festa till det lite :) Det är man värd nu.

Kram! Vi ses på onsdag!

Sista dagen!

Ska bjuda på fika imorgon som tack för jag fått vara där. Har varit jätte kul och oj så mycket jag fått göra. Första veckan var det inte så mycket, men sen har de lastat på mig allt från att boka artister till att servera fika.. Är så glad att de alla är snälla, och att jag sluppit den mobbing som verkar ha funnits på en del av era praktiker. Men det känns tråkigt att sluta på praktiken, även om jag längra hem.. Det är ju nu som man börjar känna sig hemma med folket, vi skämtar och pratar om allt möjligt. K assistenten är ju 24 så vi har massor gemensamt, har varit jätte kul att hon började så vi var två lite yngre. Hoppas att de fattar att de behöver mig. K assistenten sa ju att hon inte visste vad hon skulle göra när jag slutar, hoppas hon säger det till de andra.. 5 Veckor det skulle ju vara en evighet, det har bara försvunnit. Kommer hem på söndag!

Vill inte imorgon!

Fan. Sitter upp fast jag borde lagt mig för länge sen. Leifs begravning är imorgon, eller ja, idag blir det ju för klockan är efter 24. Om jag är uppe hela dagen kanske morgondagen inte kommer? Senast jag var på så här känslomässiga begravningar var jag ju knarkig! Då hade jag alltid proppat mig full med för mycket lugnande... Och nu har jag ingenting. Mår illa. Vill inte imorgon. Vill inte. Vill inte. Vill inte. Jävla bajs!!! Jag är så arg på ... jag vet inte vem som jag ska vara arg på. Brukar reagera så, blir aldrig så ledsen, eller jo, ledsen blir jag men inte i tårar utan i ilska. Jävla skit. Vet att jag måste lägga mig nu. Men jag vill inte. Om jag stannar uppe kommer aldrig morgondagen, väl, hoppas jag. Helvete.

Tjeenare!

Sitter på praktiken och funderar över vart de senaste fem veckorna tog vägen. Det känns nästan lite spooky. Tiden går fort när man har roligt. Samtidigt är jag lite pist för att jag inte har blivit erbjuden fast anställning och en ingångslön på 33 000. Jag menar: jag är ju oumbärlig! De behöver mig. Det finns massor av människor som inte kan leva utan mig så varför skulle de här kunna det?
Känner mig riktigt upplyft idag. Vet inte riktigt varför men det hör ju inte direkt till ovanligheterna. Att jag inte kan kontrollera mitt humör vill säga. Upp som en sol och ner som en sten. Vi brukar ibland skämta om att min äldsta syster är manodeppressiv, mellansysten sociapat och jag bara deppressiv :) Det kanske var för finskt i det här sammanhanget, men tänker man på det så är det riktigt roligt.
Som ni märker så mår jag bra idag. Jag fyller år på söndag! Har inte noja för fem öre. Jag tycker att det är rätt skönt att åren rullar på. Tänk vad man har hunnit med egentligen! Sylvia, du som brukar ha ångest inför framtiden, ta en funderare på vad du faktiskt har gjort. Cheesus! Du har ju pluggat allt möjligt, bott lite varstans och varit engagerad i massor av roliga projekt. Själv har jag hunnit utbilda mig till klänningsskräddare, gått fyra år på högskolan och haft tre (skit)jobb. Men det räcker väl? Känner mig duktig.
Jag har börjat måla igen. Det var nästan lite skrämmande, men jag tar det ett steg åt gången. Slutade med allt sånt när papsen gick bort. Så jag har inte målat någonting på 7-8 år. Jag började med akvarell eftersom det kändes tryggast. Har kladdat som bara den och övergått till att måla löv nu... :) Det låter ju helt knäppt. Ni får nog allt besöka mig här på ön innan jag börjar steppdansa också.

Nu ska jag jobba lite... det var ju tanken med det hela så att säga.

KRAAM!

Iaf en fungerande kropp!

Har precis fått bevittna ett epelepsianfall för första gången i mitt liv. Otäckt! Kom att tänka på hur oförskämt bra man egentligen har det som slipper vara sjuk, rörelsehindrad eller oförmögen att utföra vissa saker på grund av kroppsliga hinder. Vad som än händer med jobb, pojkvänner, lägenheter etc. Så har vi endå livet och hälsan i behåll. Glöm inte bort det! Älskar er alla och saknar er mycket! Kramar och kärlek till er.

Som ler och långhalm

Du och jag kandidat Esther, du och jag. Om jag ens skulle få för mig att försöka koncentrera mig på att hålla huvdet över vattenytan, skulle jag sjunka som en sten. Jag förstår precis varför du inte vill lämna grytet. Det är skönt när dom är så mysiga, man känner sig trygg då, och lycklig och man vågar till och med somna utan att kämpa med hyperventilation, spända muskler och för mycket tankar.
Å andra sidan blir jag avis på den nykära jargongen...
Just nu består den gemensamma tillvaron här av att a) försöka ses en timme ihop i vaket tillstånd under dagen b) från min sida koncentrera oss på varandra, från hans sida att vara c) varpå jag blir lack och d) anklagar honom för att vara mer kärvänlig med den nya X-boxen än med mig. Ja, han har köpt en X-box 360 och eftersom jag fortfarande är maniskt ointresserad av att spela - det är så tråkigt och menigslöst att jag tycker att kd:s partiprogram är upplyftande - så blir jag extremt irriterad över "all" gemensam tid som ägnas åt den apdyra leksaken... Nej, jag är inte bitter och irriterad. Han får spela hur mycket han vill, bara han för guds skull inte gör det på den enda gemensamma timmen, eller mindre, vi har ihop under en hel dag!!
Sa jag att jag har, c-uppsats, kulturpolitik, ngn catrine tenta från 1:an, frankfurt tentan och musiktentan kvar..?Jag lever i nuet... eller om det nu bara var en synonym för att förtränga saker. Men nej då! Här är allt solsken och happy days!
För att toppa det hela, grädden på moset, körsbäret på glassen etc. ska jag imorgon åka till Falkenbergs teater och titta på en dansteaterföreställning som heter "Vi som fortfarande lever". Den handlar om de som blir kvar efter att någon tagit livet av sig..! Något danskompani från Skåne, har glömt vad de heter som ligger bakom. De har fått jättebra recensioner. Kul ämne, upplyftande.
Vet för övrigt inte om jag berättat? Har backat in i ngra släktingars uthus med bilen - fråga inte. Det tog inte mycket varken på huset eller bilen, men tillräckligt. På huset var det bara att byta stuprännan, men bilen... tja, det syns men syns inte om man inte vet om det, en sån skada är det. Typiskt. I alla fall, eftersom bilen är så ny går den inte på vårt försäkringbolag, utan på Opels vagnskadeförsäkring om man ska fixa det på Opel då = 4300 riksdaler... surt sa räven. Och om man fixar det hos en lackerare blir det 3800 riksdaler, stolt som jag är envisas jag med att betala det. Alltså ryker det besparingar. Jag ska betala för det är mitt fel. Och ja, naturligtvis har vi sagt att han har kört - men självrisken hamnar ändå så högt. Och visst, han som jobbar skulle kunna ta kostnaden nu och så betalar jag tillbaka till honom när jag har pengar - men det är jag för stolt för.
Framtiden ger mig ont i magen. När är ni tillbaka? När åker ni härifrån igen? Vart tar jag vägen till hösten? Hur ska jag göra med skolan? Vilka är kvar här i höst? Vad händer med mig om jag flyttar härifrån för att jag fått jobb någonstans? Vad händer med Mannen och mig om/när jag får jobb någon annanstans? Börjar få ett sug efter att jobba och flytta utomlands - DET lär inte mannen vilja. Vågar inte ens prata med honom om det. Men jag vet, jag ska.
Det finns för övrigt så många konstiga människor här i världen.
Borde lägga mig nu.
Vi skulle satsat på att bli militärer kandidat Esther - då hade vi inte behövt tänka. Fan.
Saknar den jag var när jag var 16, 17, 18. Hjulen snurrade snabbt då också, men på ett annat vis. Och jag var kaxig nog för att stå pall. Nu förtiden blir jag mest åksjuk.

Förlorade glasögon på dansgolvet...

Tjenare!
Nu var det ett tag sedan jag var här.. Blev snuvig i onsdags och i torsdags och fredags var jag hemma från praktiken. Åkte på en riktig skit förkylning. Frös jätte mycket, hade två filtar på mig men frös ändå. Snuvig och feber. Blev hes och i lördags kunde jag knappt prata. Men har kryat på mig och mår bra nu, lite snuva är kvar pluys att jag är jätte hes fortfarande.. Men det stoppade mig inte i helgen från att åka till Vetlanda, till kusin med syrran och L. Vi var ute på det enda ute stället i Vetlanda (fanns en pub också). Jätte kul faktikt, men det märktes att det var en småstad för killarna hängde efter oss hela tiden. Jag räknade till att jag jag hade 9 stycken efter mig :) Ok att några av dem var riktiga dregg. Syrran hånglade upp en 28 åring, dvs han var 10 år äldre.. Men snygg, fast hans kompisar var ännu snyggare, men de verkade som att de redan hade sällskap för de var mer intresserade av varandra och ölen..
Stället stängde kl 1, jätte tidigt. men innan dess typ 12.30 var det en tjej som puttade till mina glasögon som ramlade ned på dansgolvet. Vi letade efter dem i ca 1 timme. Måntro att jag var orolig, tillslut insåg man hopplösheten i att de skulle vara något som helst hela. Jag var nykter för att jag var hög på alvedon. Så jag var beroende av mina glasögon eftersopm att jag skulle köra oss hem till huset och sedan de 20 mil hem dagen efter, vilket jag inte kan göra utan mina glasögon. Mina vänner började gå på vakterna och tjata på dem, torra jä..ar. Men etftersom att de var fulla och jobbiga ansåg de mig vara det med, så idioten till vakt tittar inte ens på mig när jag försöker förklara vad som hänt, utan anser att vi ska gå hem och sova på saken. VI MÅSTE HA GLASÖGONEN FÖR ATT KOMMA HEM (Hmmm idiot hmm ) All personal var den otrevligaste jag mött på länge, men så till slut var det en vakt som utropade att vi kan gå hem för han hittat dem. Då hade de på något vis troligen blivit bortsparkade, hamnat under ett bort ett par meter från där de flygit av. Tillknycklade var de, men glaset var otroligt nog helt. fyra små små repor är det i glaset. Helt otroligt, för det var skosule avtryck i öl på glasen och de var som sagt sneda. Men var inne på synsam idag och tjejen där böjde rätt dem och sedan kommer jag få nya glas på försäkringen. :)
Så nu ska jag skaffa linser till sommaren utan några protester från mina föräldrar :)
Var tillbaka på praktiken idag med min hesa hals. Fick jätte mycket beröm av chefen för Kultur & Fritid. Hon ansåg mig ha växt i mina uppgifter, jätte bra att jag tar ansvar, är positiv och att hon trodde att jag lätt skulle kunna jobba med detta i fortsättningen. :) Så glad jag blir, känns underbart att få så mycket beröm, för hon pratade på ett par minuter ;) Hoppas hon fattade min vink om att jag vill jobba med detta så jag kanske kan få ett jobb där.
Sista veckan då, fattar intge vad fort det gått. Tiden har verkligen bara runnit iväg. Hr varit jätte kul, men jag saknar er!
Ta det lungt nu de sista dagarna! Ses snart! Kramisar. Ajöken

Flams. ångest och lite regn

Flams, ångest och så lite regn. Ja, så kan man väll sammanfatta dagen så här långt. Sitter i mitt lilla bås till kontor tillsammans med alla gamla kartor och kartböcker från förra sekelskiftet och skriver på informationsmaterial. Första dagen på sista veckan börjar lida mot sitt slut och det känns vemodigt på något vis. Det känns lite trist att behöva lämna allt när man precis blivit varm i kläderna. Jag har vant mig vid mina arbetskollegor, även om det fortfarande kliar i fingrarna när Ingmar tomtar in med en ny Mobergbok. Men i övrigt så gillar jag detta lite smågalna, blinda, rullstolsbundna, ryggvärkande, reumatiska och arbetsskadade gäng.

Idag är det mådag, det märks. Alla är lite småflamsiga av trötthet. Har suttit på två möten under dagen, varav det ena mötet ängnade 30 minuter åt en diskussion om huruvida vi skulle få fler sittplatser till personalrummet eller inte. Men vi kom inte fram till något så det kändes lagom onödigt. Men tja, det är arbetslivet det.

bättre sent än aldrig...

eller?
Har äntligen givits ett intressant och givande uppdrag, om än aningen dåligt förklarat, av chefen. Lite sent kan tänkas eftersom jag bara är här i 4 1/2 dag till. Chefen vill att jag ska vara en slags mellan hand i kommunikationen mellan honom, en ukrainsk fotograf och en kvinna på SI för att kunna genomföra ett projekt mellan museet och Ukrainska fotostudenter. Eftersom chefen aldrig har tid och sällan är på sitt kontor så vill han att jag ska kunna påskynda detta projekt eftersom det redan ligger efter med en vecka i tidsramen som SI skickat.
Problemet är bara att chefen la detta i mitt knä, några papper och sa läs detta och ta hand om det. Jag förklarar mer senare och så försvann han. Har varit iväg ett bra tag nu och enligt SI kvinnan brinner det visst redan i knutarna och jag sitter här som ett frågetecken och undrar vad han vill att jag ska göra. Känns lite konstigt att ringa dessa kvinnor och förklara vem jag är, att jag fått uppg av chefen men inte vet nåt om projektet eller om vad mig uppgift ska vara. Provade ringa SI kvinna men hon var på möte till 14.00. Kanske Chefen hinner tillb o förklara lite bättre innan jag ringer igen, but I'm not holding my breath.
Faan att jag inte fick detta redan vecka ett!!! Känns spännande och nåt jag gärna skulle vara inblandad i. Får göra så mycket jag kan nu i veckan.
Har hittat ett jobb jag vill söka till, men det är i Sundbyberg så inte så troligt va? Varför inte fler i Halmstad med omnejd?? Förresten ska vi skicka ner utställningen vi just haft här till museet i Halmstad. Klart värd att gå och besöka när den visas där.
Ska gnugga geniknölarna och hoppas på ett eureka nu...
Kram

Glada dagar alltid

Long time no see. Jag är lite dålig på att hålla huvudet över vattenytan just nu, således blir det inte många uppdateringar. Så vad har hänt sen sist? Inte så mycket tror jag... Jag och min special gentleman friend a.k.a. Mussolini/ Il duce köpte en ny säng. Att få hem den var ju ett äventyr att tala vida om. Men det gick i alla fall. Skönt trodde vi, men det visade sig att den var lite för hård för Mussolinis späda rygg. Det har blivit lite bättre nu. Vi var och styrketränade också. Jag brukar ju annars vägra det, men att ställa sig på löpbandet kändes inget kul alls. Så att serru.

Mer mer mer då? Jo, just det! Resan! Jag var ju på personalresa neråt Småland till. Det var grym. Förälskade mig i den lilla byn Virserum där jag planerar att bosätta mig och öppna en liten bokhandel. För den med bil och extra tid rekomenderar jag ett besök på Konsthallen där. Intressant utställning, underbara lokaler och vi fick sitta i soffan under kristallkronan och äta mackor och dricka te innan vi började rundturen. I det hela mycket mysigt. Sen mot Karlshamn då. Vi lekte lite på Kreativum. Det var ganska okej. Mycket att pyssla med. Jag och farsan Baloo, eller vaktmästar-Larsa, man får välja själv, gick omkring och pillade och tryckte och drog. Alla pratar väldigt passionerat om vad de gör, är slutsatsen jag kunde dra efter de där två besöken. Och sista stoppet blev Karlskrona där vi mest tog in på hotell. Väldigt lyx att få ett eget hotellrum som var härligt och låg bra till. Sedan var det bara ut och käka och tillbaka och kolla hockey som gällde. De var ju intresserade så klart. Dagen efter var vi på Marinmuseum. Mycket fint det också, men ruskigt tråkigt. Fina lokaler nära vattnet och föremål som är tacksamma att ställa ut, men inte så upphetsande. Det bästa är ju att jag gjort mig omåttligt impopulär bland alla grabar jag umgås med, min egen framför allt, eftersom jag nu både testat Gripen- och stridsbåt nittiosimulatorn. Utan att bli till mig i trasorna det allra minsta. Jag blev sjösjuk dock.

Sen vart det ju helg som jag tillbringade med att sitta en hel dag och fila på mitt cv. Sökte ju ett jobb då. Och sen var det näsan i vhs-katalogen. Det landade på en ansökan till master i kultur i Linköping samt påbyggnad bibliotek och info. i Umeå. Min mor grät när jag sa det, liksom jag när jag tänker på möjligheten. Snö är INTE the shit.

I torsdags var vi på konsert. Jag hörde att folk sa namnet på bandet, men jag kan tyvärr inte verifiera det eftersom jag såg ingenting gånger noll. Men jag ahde trevlgit ändå. Jag och dryga kompisen hittade på ett litet drama som vi följde med stora ögon. Och så fick jag se hur karman är omedelbar eftersom jag hörde ett gäng snubbar snacka litt.vet. Citat: Jag fattar itne att man kan läsa det på universitetet. Det är ju bara en massa skitsnack. Det borde ju ärligt talat inte räknas som ett eget ämne. Slut citat. Ett par timmar senare, när de har haft lite smått otur med damerna mest hela kvällen, springer jag in i den enda av dem som faktiskt verkade ha något på gång. Han stod och lipade för damen i fråga hade dragit med nån annan. Inte för att jag är varken bitter eller skadeglad. Men haha.

Och när vårproppen kom vankades det tårta eftersom pengarna rullade in och utbyggnaden ser ut att bli av. Och idag vankas det tårta med anlednign av en trettiotvåårsdag. Och jag vet itne när jag ska kunna bjuda på fika för idag gick ju inte, och sen åker nästan alla bort och på fredag har någon annan bokat fikat. Små problem går lätt att göra till stora om man vet hur hönor ska se ut.

Men hej! Jag har författat min sista novell till skrivkursen nu, i hyfsat god tid. Det vill säga utan att vara försenad. Så nu är det bara ltie respons och sen en delkurs till kvar där. Och mitt lilla praktikprojekt går frammåt. Så nu är det bara tentan att ta igen (nej, den är fortfarande itne gjord och ja, jag skäms, men det går bara inte) och det stora praktikprojektet som ger mig magsår. Så det är ju skönt. ja och så musiktentan då, men det lär ju hända i princip aldrig.

Så glada dagar här alltså. Trots att jag ibland får ett överväldigande behov av att hångla upp toaletten utan att veta vad det beror på. Det känns ltie nervöst och jobbigt. Plus att jag itne alls längtar hem och grämer mig över att en vecka går så fort. Jag längtar ju så klart efter att hänga igen. Öla lite, fika. Kanske spela spel. Men jag känner mig så hemma här. Och det känns så satans tufft att gå tillbaka till att ses en gång var sjätte vecka nu när vi äntligen står ut med varandra nästan jämt. Distansförhållande är inte heller the shit. Speciellt inte när man har suttit uppe och tittat på film (Niagara på fyran plus häromnatten) och sedan smyger ner i sängen och får en kram och ett "jag älskar dig" i sömnen. Vem skulle vilja åka ifrån något sådant? Plus att framtiden överlag ger mig ångest. Och det kanske märks för inte ens jag fattar vad jag har skrivit och då är det ändå jag som skrivit det. Men det är för att det är glada dagar med ångestströssel här borta. Och jag saknar er och jag gillar er gott folk!

Doktorn ordinerade ju...

...ett glas vin på kvällen mot spända muskler och smärta. Han gjorde ju faktiskt det, så när jag fortfarande hade ont i nacke och huvud pg a en trolig nerv i kläm på fredan och gick tidigare från praktiken (hade inget att göra heller, klar med det lilla jag hade att göra) passade jag på att slinka in på systemet för att köpa en flaska rött. Fick även denna gång visa legg och småle lite när jag ser hur generad kassörskan blir då hon ser att jag nästan e tant. Kommer hem och några timmar senare öppnas dörren och in kommer Svågern som även han hittat till systemet. Plötsligt ser det ut som om vi planerar en stor fest inför kvällen. Två flaskor vin, ett par öl och en bag-in-box. Undrar om han hade ont också? Men han är ju doktor så han kanske inte behöver ha en ordination.

Det böjade lite snällt med ett glas till middagen, och så påfyllning. Var nog lite törstiga för senare i soffan medan barnen åt glass kände vi att ett glas till eller två kunde behövas. Och lite likör. Desert förtjänade vi väl också... Sa jag lite likör? Ja ni fattar. Likör e gott, lådvin förädiskt och när stackars systern kom hem mitti natten (hon gick jour) så satt två rätt packade människor i soffan och pladdrade om absolut ingenting. Hon frågade om vi inte tagit i lite väl mycket, överdoserat medicinen, varpå vi sluddrade fram "vi e inte alls så fulla som du tror. Vi lovar!" Systern tyckte att svågern vore tänka efter lite eftersom han skulle gå jour dan efter och det kanske inte skulle se så bra ut om han andades spritångor på sina patienter. Jag försökte försvara svågern med att, inte vidare framgångsrikt ska erkännas, han inte alls var lika full som jag. Sen blev systern inkallad igen och jag tror vi trotsade henne genom att dricka lite till. Väcktes vid 07.00 då systern kom hem igen och insåg att jag somnat på soffan i en inte allt för bekväm halvsittande position. Kraxade fram ett god morgon och släpade mig upp till sängen på övervåningen och sov ett par timmar till innan det klockan ringde och jag snällt fick pallra mig upp för eftersom jag lovat systern att spendera dagen på stan med henne och barnen. Två av dem. Fick följa den minsta till dansskolan och satt i "väntrummet" med de andra föräldrarna och ansträngde mig att se lite levande ut och att inte andas i någons riktning. Sen sprang vi på stan, tittade på barnkläder och annat skoj. Hade jag spänningshuvudvärk och ont i nacken dan innan så hade den bleknat i förhållande till den satans baksmälle orkesters som hamrat hårdhänt och i otakt i skallen heeela dan. På så sätt kan man väl kanske säga att vinet funkade mot värken, genom att ersättas av en i 100ggr värre kaliber.

Nå ja, det kanske var värt det. Problemet just nu är att syster och jag hade planerat att dricka lite vin o äta ost ikväll. Måste erkänna att jag inte e lika sugen som jag var när vi gjorde dessa planer. Men jag får väl offra mig, lite.

Förresten, om praktiken.. En vecka kvar. Chefen trodde fre var min sista dag, men blev glad när han hörde att jag hade denna sista vecka kvar för han hade visst nåt uppdrag åt mig. Dags att komma med det nu. Undrar om det e nåt som ger mer än att sortera biblioteksböcker? För jag vet inte vad det är jag ska göra. Han kom inte så långt innan han trasslade in sig i en annan tankegång och efter en stunds svammel klampade ut ur rummet igen. Fast han var på gott humör och lite rolig. Men jag undrar om han kommer ihåg att han vill att jag ska göra något nästa vecka. Kanske efter att jag påminner honom... Håll tummarna för att det är en vettig uppgift som är hanterbar på fem dagar!!

Ser fram emot att se er alla igen och grattis till jobb kandidat Sylvia. Må lyckan le åt oss andra också!! Kram

You go girls!!!

Oj oj oj! Det händer saker hos alla kandidater må jag säga, eller några iaf! Gud vad spännande! Det är ju så här det ska vara, de ska slåss om oss! För vi är ju de bästa! ;) Jag håller på att tänka mig in i hur det skulle vara om jag skulle bli erbjuden jobb på min egen praktikplats. Det skulle ju såklart vara superduper kul! Men jag kan inte låta bli att få en liten panikkänsla.. Inte av själva jobbet utan mer tanken på att bo i Stockholm, och vara här ännu längre! Tiden har som sagt gått jättefort och alla är ju helsköna, men en liten hemlängtan har nog smugit sig in nu. Hem till Halmstad alltså.. Tänka sig. Men det är klart, spenderar man en månad på någon annans soffa så kanske det är helt naturligt. Det jag försöker säga är att jag nog inte är någon stockholmare. Men man kan ju alltid bli en förståss...

Ja ja, jag är iaf så glad för er skull allihop som det har gått så bra för! Och er andra med såklart! :) Men nu börjar det här kännas som ganska låg tid, även om tiden har gått fort. En vecka! Sen är jag tillbaks!! Ses snart!!

KRAM!

Fiolsträngar...

Mina nerver är som fiolsträngar... piong pjong... vet inte riktigt varför men jag antar att jag är stressad över den ekonomiska situationen som föreligger. Kanske, kanske kan jag få halvtid på praktiken men det var väldigt osäkert. Vågar inte ens tänka på det. Jag har sökt några jobb idag. Wilhelmina sökte museiguider.... Det ligger typ i Lappland. Ja, ja, vad gör man inte för pengar (och bostad och mat för den delen med)?
Dagen har varit lugn. Jag ska på vernissage imorgon. Det ska bli spännande. Jag skriver allt om det sen. Annars händer det INGENTING. Shit alltså. Vi slänger ihop världens fest när alla är tillbaks. Vad sägs om 1:a helgen i maj? Jag måste naana hos någon då. Har ju inget boende där längre... snyft! Jag tycker att vi tar en heldag. Börjar med grillning (fullständigt opretantiöst), solning, frisbeekastning och öldrickning. Sen går vi hem och gör i ordning oss och sen träffas vi hos någon fest-hållar-villig, festar och går ut och dansar. Kolla almanackorna! Nu blir det av!

KRAM!

vill ta helg!

Nu är jag trött på det här. vill ta helg! Vill inte skriva en rad till. Jag lägger mig, strejkar! Orkar inte mer Gunnar Helén, Moberg, Ingemar, Emigrantinstitut och gamla protokoll. Jag vill lägga upp fötterna på bordet, sparka av mig skorna och avnjuta en stor öl. Önskar ni var här! Då hade vi kunnat avnjuta öl tillsammans. Men snart är det kafferast iaf, alltid något.
Måste ju passa på att uppdatera också. I går var det lite drama på det annars ganska lugna institutet. Vår ölleverantör råkade backa rakt in i vår entré, så nu är allt lite snett och vint. Haha, det var lite kaos :-) ...och idag hade vi brandövning. Larmet skulle testas i någon minut, men vår kära vaktmästare visste inte riktigt hur man stängde av larmet så det tjöt i dryga tio minuter istället. Tinitusvarning minst sagt!

ME GOT WORK !!!

WEEE!!! Nu kan jag berätta, ville inte igår, eftersom inget var säkert, men efter kvällens alldeles för långa styrelsemöte: Jag har jobb!!! Har fått 10 timmar i veckan med start veckan efter praktikens slut på Teaterföreningen!!! En projektanställning som sträcker sig till augusti och eventuellt längre. Jag har 5 timmar administration med fokus på ombudssystemet som jag utrett nu. Dessa 5 timmar ingår egentligen i min handledares tjänst, men hon hinner inte med dom eftersom hon också är anställd på kulturförvaltningen. Kvinnan från styrelsen som skulle haft dom timmarna i vår har brutit foten och är sjukskriven i minst 6 veckor - alltså gick dom till mig! De var jättenöjda med mitt jobb hittills och jag som tycker att jag inte gjort någonting!
De återstående 5 timmarna ska jag lägga på deras hemsida! Japp - ni läste rätt, jag som kan nada om sådant... Saken är den att det första jag sa när jag kom dit var att de måste skaffa en hemsida, och de har kontaktat en webb-byrå i stan som ska hjälpa dom med det. Och jag ska hjälpa till med att utforma layout och skriva texter ihop med webb-byrån. Jävlar i min lilla låda vad lycklig jag är! Helt galet. Vill bara inte ge die übel kaiserine tillfredställelsen att på sätt och vis förmedlat mitt första jobb "efter" skolan - men jag blir nog så illa tvungen.

På tal om bråk på arbetsplatsen... oj,oj,oj, är allt jag säger. Man kan skära luften med kniv uppe hos oss. Jag har sett vuxenmobbning i praktiken. Och det är lika illa som när man var liten.
På den andra organisationen, låt oss kalla den X, som delar kontor med oss finns A, B och C anställda. A och B har inte riktigt skött sitt jobb om jag fattat det rätt. C har varit medveten om det men legat lågt. Gjort sitt jobb. När det sen blev granskning ovanifrån och man upptäckte att A och B inte skötte sig. Och när deras tjänster började ligga illa till blev de fula. A och B gjorde ett förslag som man lämnade in för granskning utan C:s vetskap. I förslaget slopas istället för A och B:s tjänster, C:s tjänst! C har inte en aning om detta och får reda på det bakvägen. Dock stöttar ingen annan A och B men de har huvudet för högt upp i sina arslen för att kunna inse det. Just nu kämpar de bara för sina liv som anställda. C försöker vänta ut det hela, men varken A eller B pratar med henne. Det tisslas och tasslas istället dom emellan och smids ny planer. Enda anledningen till att de överhuvudtaget fortfarande pratar civiliserat med varandra är nog att jag varit där. Eftersom mitt skrivbord är mitt i smeten så blir det ett artighets spel för kulisserna. Man kan ju inte låta praktikanten veta hur barnslig man är, eller äregirig för den delen. Övriga på kontoret är på C:s sida, men jobbar ju tyvärr inte för samma organisatin som A, B och C. Helt seriöst, A och B beter sig som elaka flickor i lågstadiet!!! De är mycket nedlåtande mot C. Alternativt otroligt fjäskiga när de tror att det behövs, men i grund och botten avskyr de henne. Man äter aldrig ihop och fikar aldrig ihop, för A och B kan inte göra något sådant ihop med C. De gör det hellre för sig själva, gärna efter att alla andra har ätit eller fikat. Jag och C kommer jättebra överens men naturligtvis håller jag låg profil däruppe och försöker verka så neutral som möjligt. När ni kommer tillbaka så ska jag berätta mer.

På lördag ska jag vara med på länsteaterföreningens årsmöte! Hon som blev sjukskriven skulle åkt dit, och när ingen från styrelsen kunde ta över hennes plats frågade de mig ikväll. Varpå jag sa att jag inte kunde åka, jag är ju inte ens med i teaterföreningen än! Och abdsolut inte i styrelsen, fast då sa deras ekonomkvinna att det gjorde ingenting, de fick skicka vem som helst, bara han/hon var medlem i teaterföreningen! Hahaha! Galet är allt jag säger, och jag har ett inbetalningskort här hemma för medlemsskap så det är bara att betala.

Nästa vecka ska jag agera bussvärd! Japp, glömde förmedla att jag är åksjuk... De har två dansföreställningar i två närliggande kuststäder nästa vecka och det går bussar från Staden upp dit. En på tisdag och en på lördag. Det var återigen den sjukskrivna kvinnan som skulle åkt med på detta, men nu fick jag det. Ihop med en från styrelsen, tack och lov! Bussen lär ju bli spännande, skulle få manus och allt på måndag! Och jag ser verkligen fram emot dansföreställningarna.

Det var allt jag hade att berätta, ganska mycket som märks. Jag längtar verkligen efter att få er tillbaka hit så jag kan berätta allt! Längtar efter en kväll ihop med er, vin och sång! Dock känner jag redan nu hur a) hes i halsen jag kommer vara efter den träffen b) hur ont i öronen jag kommer ha ;) och c) hur dåligt jag kommer att må dagen efter...

Stora kramar och mycket kärlek!

vad kan man säga?

Ahhhrrrggggg smärta! Har nog suttit för mycket framför datorn de senaste dagarna, måste passa på när nån inte behöver sin på jobbet, och vaknade i morse med "nästan nackspärr" inte helt fast låst men ont som faan och så värker det i ryggslutet me. Kanske har att göra med att jag delat en 90s säng med mannen i flera dagar också... Men jag kan inte påstå att jag sörjde allt för mycket då jag ringde och meddelade att de inte skulle gå och vänta på att jag skulle dyka upp på jobbet idag. Har knaprat smärtstillande och tittat på Hero istället för att katalogisera chefens böcker på exel. Blev dock rastlös och kom på den smarta iden att ta bussen in till stan trots allt och hoppas att jag inte skulle springa på nån som tror att jag låg hemma och vred mig i smärta. Det gjorde jag inte heller, men nacken blev inte bättre precis. Gjorde av med pengar på en jätte fin klänning som jag tror jag ska ha på mig på efterfesten på bröllopet. Har hittat skor också men vågar inte köpa dem förrän i Halmstad så jag kan byta om de inte passar med klänningen. Köpte en flaska vin också eftersom doktorn ordinerat mig att dricka ett gjas vin vid stela muskler och smärta..
Fattar kandidaternas frustrationer vad gäller datorer och jobb/skola sök. Har just insett att klantiga jag återigen glömt att betala terminsavgiften och nu har mecenat kortet gått ut och jag får betala "vuxenpris" på resan hem till Halmstad! Klantigt, jag vet, men till mitt försvar så säger jag att jag inte var på skolan under den första delkursen vilket gjorde att det helt försvann ur skallen. På tal om vuxen, jag har fått visa leg båda ggr jag varit på systemet här i stan. Fniss. Den som bett mig blir lika generad varje gång när de ser att jag är 33 år!!

Om kandidat Astrid hade en mycket tyst dag på jobbet hade jag det motsatta igår. Det var nära att det blev handgemäng mellan chefen och en av kollegorna. Ett litet morgonmöte som spårade ur och gräl som bäst beskrivs som något mellan dagis gräl och en politisk debatt! Massa personliga angrepp, korsade armar, pekande fingrar, höjda röster, tjuriga kommentarer etc. Jag bara satt och stirrade. Trodde inte det var sant. Den andra killen, I, tyckte chefen aggerade diktator och aldrig lyssnade. Chefen menade att han är konstnärligt ansvarig och därmed har rätt att bestämma. I säger tjurigt att han inte alltid har rätt bara för att han e chef. Ok säger chef och försöker aggera diplomatiskt och lösa problemet, vilken färg som vi ska ha på tygerna i utställningsmontrarna! Ger förslag, men I är grinig och ser bara problemen, vilket chef påpekar, vilket får I att gå igång ytterligare och beter sig allt mer som en trotsig tre åring. Anklagar chef för att angripa honom personligt och kränkande, chef säger att han aggerar precis likadant. Nej, säger I. Jo, säger chef... Nej...jo..nej... osv. Nu får du hålla käften säger chef, jag försöker ju lösa detta. Vill du ha en annan färg? Vad sägs om TVÅ uppsättningar? En grå och en kobolt blå? Kan väl bli snyggt. Jo erkänner I och vi andra tänker att nu kanske vi kan gå vidare. Men nej då... I är uppe i varv och vill bråka. Han frågar varför ingen gjort ngt av detta tidigare? Varför Han är den ende som bryr sig om att de gamla tygerna är slitna? Öh, för att vi inte har budget för det svarar alla andra. Men nu ska vi åtgärda. Men I är inte nöjd utan fortsätter gorma heeela mötet. Avbryter och slänger ur sig fula kommentarer som om han plötsligt förvandlats till en bortskämd highschool cheerleader i en ungdoms film. Suck. Nästa talare är en ytterst irriterande kvinna som älskar att höra sin egen röst, att lägga sig i och tror hon kan allt fast hon måste fråga 15ggr innan hon fattar även den enklaste grej. Och nej då, jag är inte bitter... Hon är en sån som frågar en sak, men inte för att hon e intresserad i svaret utan för att hon vill få en möjlighet att berätta något som hon varit me om eller om nån hon känner. Snark. Började snacka om Amsterdam och hennes "kompisar" som bor där, på den och den gatan...som om jag vet var de ligger. Kanske vi har gemensamma vänner?!! not. Sen argumenterar hon med mig och säger att Holland och NL inte är samma sak, samma land!! Att NL är de nedre regionerna o Holland norra. Om så är fallet, vad heter då västra och östra delarna av detta lilleputt land? Jag ville bara gråta. Var kommer alla dessa kufer ifrån? Varför har alla samlats på just den plats jag e? E jag en Kuf som äntligen hittat hem men inte fattat det ännu??! NEEEJJJJJJ!!!!!!!

Argggr!!!!

Jag är tjurig idag, faktiskt nästan lite aggresiv. Känner mig på förbannad på världen i det stora hela. Fan, fan, fan. Så, det känndes bättre. Fast jag hade behövt banka till någon också. Allra helst en intet ont anande pensionär eller nåt. Vet inte riktigt vart de här agressionerna kommer ifrån men jag måste nog få utlopp för de. På ett eller annat sätt.. Grrrr.
Nu får jag återgå till jobbet.

Håll tummarna för mig imorgonkväll - dvs. torsdag. Tack.

Hej!
Hur gjorde kandidat Ursula för att få tillbaka lusten att laga mat? Jag är nollad på den fronten just nu.
Schemat finns på nätet - det är bara att gå in i vanliga TimeEdit och söka på kk 3 - enligt schemat där börjar vi 2 maj 10.15 och har en hel dag... blä.. på min Mans födelsedag och kandidat Giselas.
Min handledare ledde idag in mig på dåliga banor... Hon hade igår varit på chokladprovning på Peter Beier och hade med sig lite choklad till jobbet. Jag smakade en bit och sen var det kört. Har inte varit i den butiken på 6 månader - fram tills idag... 53 riksdaler fattigare och några gram choklad oändligt rikare gick jag ifrån butiken 17.55 idag. Innan dess hade jag hunnit spendera ytterligare pengar hos Åhlens på en topp som jag inte vet om jag vill ha... Nej, jag shoppar inte för att slippa tänka... Sa jag att jag hittat så många nya fina skor? Och att jag behöver klippa mig? Borde sova nu, skulle ju bara helt enkelt. Tja du Ursula - jobb - ja tack! Om du hittar något så antar jag givetvis att du frågar om en gruppanställning för totalt 8 unga, begåvade, vackara, smarta och sociala kvinnor som alla kommer tillhör den framtida kultureliten i Sverige.
Helgen ska spenderas i Helsingborg hos Mannens bror och flickvän, har ju fortfarande inte sett deras nya lägenhet. De har tjatat på oss ett tag nu och helgerna bara rinner iväg. Fattar inte hur fort de här 5 veckorna gått! Gah! Har förresten varit fel på en dag hela veckan, legat en dag före - tror att det är fredag imorgon fast det bara är torsdag.
På tal om det - gör mig en tjänst imorgon kväll och håll tummarna för mig - förklarar imorgon.
Sov gott mina hjärtan.

Moi!

Hoppas att alla mår bra och är glada. Jag har varit på EU-bidragsmöte och allt framstod klart... som korvspad. Det där med bidrag är bara en massa fiffel och båg. Jag undrar just hur mkt pengar de hinner betala ut tack vare all jädrans adminstration?
Sitter framför dunken och ska söka jobb... det går ju sådär faktiskt. Det finns inte nött! Bara massa servitrisjobb och jag är så klumpig. Kan knappt hålla ett vinglas upprätt.
Mannen står och diskar och det nalkas köttfärssås hemma hos oss... jami. Lagade persiskt ris och aubergingryta häromdagen. Det var smaskens. Har fått tillbaks lusten att laga mat. Den försvann ett tag. Jag tycker ju att det är fantastiskt kul.
Vet någon när vi börjar plugget igen? Jag har försökt leta på nätet men hittar inte schemat.

Nu ska jag göra ett kraftförsök här med jobbsökandet...

stoppa upp dina jä***la Mobergböcker i röven!

Det finns en liten, söt, farbro på mitt jobb. En driven Mobergentusiast som "tomtar omkring" och snackar lite här och lite där. Iof trevligt, men nu har han fått för sig att jag är ett ENORMT stort Mobergfan, vilket jag inte är, riktigt....*ehm* Men jag har inte hjärta att säga som det är, så nu sitter jag lite i klistret och varje dag kommer han in i mitt rum med ny spännande fakta om denna författare. Jag har en drös med böcker på skrivbordet om och av Vilhelm Moberg som jag lovat läsa igenom. Hjälp!! Vad ska jag göra? Har inte hjärta att be den snälla mannen på 70+ dra åt skogen och stoppa upp sina jä****la Mobergböcker i röven. Rädd att han då får en hjärtinfarkt eller något. Jag skall försöka anstränga mig och skummläsa iaf två av de böcker jag fått så bli han nog nöjd....

Lite av varje..

Hej hej!
Är så trött idag jag med. Har sovit dåligt i flera dagar.. Tror jag håller på att bli sjuk, men det kan vara trötthet också.. Men den nya kulturassistenten var hemma förra veckan eftersom att hon fick maginfluensa, livrädd för att få det.
Ska till Vetlanda i helgen. Ska bli kul att göra ngt annat. Tanken är att vi ska gå ut, men vet inte om det finns så mycket att gå ut till där.. Frågade min äldre kusin, men hon sa att det inte finns så mycket där, så jag funderar på vad A menade med att det skulle bli fest hela helgen? Men det får väl bli en överaskning
Cyklade med mamma söndags, skulle ha tagit en liten sväng.. Vi var borta i 3 timmar. Runt i skogen, till Källby, hallarna(kunga gravar sen vikingatiden), husaby, klosterruinen, lasses i bergets grotta och så hem genom en snårig sten med massa rötter, så jag har lite ont i rumpan efter att ha studsat upp och ner på sadeln. Men det var kul och det doftade underbart i skogen..
Har ätigt min underbara ramslök soppa två ggr sedan jag kom hem.. Mums.. :)
Hade tänkt att jag skulle vara ute varje helg när jag kom hem. Men är nu besviken på mina kompisar här hemma. De vill inte, de är sjuka och så vidare. TRÅKISAR! Så nu har jag allt mitt hopp till helgen. Så bara så att ni vet vill jag gå ut när vi är tillbaka i halmstad.
Min syrra är så osocial man bara kan bli, mot mig.. När hon är hemma så sitter hon vid datorn, säger att hon gör läxor, men jag har sett att det är msn som hägrar. Annars är hon hos sin bästis. Kul för henne, men tråkigt för mig. Så nu sitter jag här ensam igen och har inte så mycket att göra.. mutter mutter.. Eller det har jag väl, har fortfarande inte fått iväg tentan.. hmm. Dåligt samvete*
Annars går de bra på praktiken, har en del att göra men måste stämma av med folk innan jag kan fortsätta vilket tar tid.. Så idag har jag fått göra massa tråkiga saker som att sätta in papperi pärmar som de inte orkar göra själva. Helt enkelt allt tråkigt som de inte vill göra själva.. Men imorgon ska jag och K försäka hitta artister och se om vi hittar ngn kul och billig som vi kansek kan bjuda in till sommaren.. :)
Nej jag får väl gå ut med hunden. Kanske ska gå och se om jag kan ta kort på grodorna. Var nere vid sjön häromdagen. Har inte sett detta förut.. Man brukar höra grodorna på våren/sommaren, men bara se om och annan gigantisk krake. Men häromdagen vid vår sjöväg låg minst 15 st som jag såg och gassade sig i vattnet. Utfläckta i vattnet med bara huvudet ovan ytan, såg för roligt ut. Och just att de var så många.. Tycker de är ganska läbbiga, men detta tyckte jag var festligt. Ja så roar man sig på landet. Annars kan man ju även titta på står och halvuppätana hara och fundera på vad djur som gjort det, eller ännu bättre spana efter grannar. Blir så trött på alla dessa pensionärer som inte har ngt bättre för sig.. ja ja nog om de.
Saknar er!
Kramar

Hem, hem till min säng!

Det är så stilla på utvandrarnas hus. Skulle det inte vara för Bosses harklingar i rummet intill och hans hunds pustande så ja, då skulle det vara knäpp tyst. Det är som att klockorna stannar av tristess, det är som att färgen lossnar från väggarna! visserligen kan det bero på att jag är trött, tröttare, tröttast. Ingen ork och yr i huvudet av att ha suttit framför datorn hela dagen och inte fått någon luft i mina lungor. Nu vill jag bara hem, hem till min säng (försökte mig på ett rimm, jag är ju så sjukt kul...*s*) Igår var det iaf livat på utvandrarnas Hus. Vart har alla roliga människor tagit vägen? Kristina! Gunilla! Johan! Tobbe! Hoppas de är tillbaka i humorskicket i morgon ist. Trodde inte man fick ha dåliga sexistiska skämt på detta stället men Utvandrarnas Hus är inte så fromt, kristet och hämmat som man fört kan tro. Bara idag som tiden kryyyyyyyyyper fram. Ja, och när ordförande från mobergföreningen och den förra chefen för Utvandrarnas Hus pratar såklart. Så skulle man helt bara vilja försvinna, dra ett täcke över huvudet och gå upp i atomer.

Jag sooommmnnaaarr...zzz...zzz...zzz

Hej!
Idag är en sådan där hopplös dag då tiden bara asar sig fram. Klockan är nu 14.31 har sedan hon var 14.21 tittat på klockan 8 gånger - jag räknade. Är så otroligt trött! Sitter och nickar med huvudet framför skärmen. Vill bara gå hem och sova på balkongen!!! Gäääsp... Var upp till 01.00 inatt. Lyckades ju inte logga in på studera. nu så jag kunde söka kurser igår... Var inte min dag igår. När jag väl kom hem från den första träningen på 3 veckor hade internet lagt av. Skulle både söka skola och jobb! Fick ringa Persson som kom och hämtade mig - jag orkade inte cykla a) precis varit på spinning b) cyklat runt 1 mil på cykeln innan på dagen, för praktikens skull.
Kom till Persson och letade upp kurserna och skulle logga in - gick inte. Fel lösenord tydligen -provade med det andra som jag alltid använer - nej. Klickade därför på länken "glömt ditt lösenord" och skrev in mitt personnummer och räknar med att det ska tjonga till i mailen. Men icke! Istället färgas skärmen av en röd byråkrattext som säger att mitt "e-post konto ej är registrerat". nehip tänker jag. Då skapar jag en ny användare och ringer HSV imorgon... Men inte fan gick det. För det fanns redan en användare på mitt personnummer. Naturligtvis fick man inga vettiga svar så gav jag upp. Innan dess hade både kandidat Esther och min Man konsulterats mycket ingående. Jag försökte ringa HSV 15 gånger idag, och till sist hamnade jag i en kö med 30min vänttid - jippie! När jag väl kommer fram får jag en jättesnorkig röst i telefonen som registrera min mailadress och lägger på luren! Har nu lyckats logga in och söka kurser/program - men jag har ju sökt en dag försent - vilket står överrallt.
Sökte 4 olika mastersutbildningar i Linköping. Kulturjournalistik i Umeå och Malmö. Och två mastersutbildningar till, en i Örebro och en i Växjö. Får se vad som händer.
Fy fan vad trött jag är!!! Sitter och klipper med ögonen framför datorn nu oxå. Vill bara gå hem, sol och balkong som sagt var.
Idag känns allt lite bättre, tack och lov.
Ska på två dansföreställningar i nästa vecka, en i Varberg och en i Falkenberg. Styrelsemöte nu på torsdagkväll med. Och då ska jag presentera vad jag gjort hittills... gäääsp - det är så tråkigt att sammanställa fakta man kommit fram till.
Tack för alla kramar och stor kram tillbaka! Längtar efter er oxå! När börjar ni droppa in igen? Jag har ju tyvärr dansföreställning nästa lördag den 28/4 på kvällen... öh... Jaja, Falkenberg eller Varberg - sak samma.
Sa jag att vi hade tvättid imorse kl 07.00? Japp, jag är seg som en polkagrisdeg i huvudet. Skulle även söka jobb igår - när nätet pajade. Suck..satt hemma hos Persson och skrev som sagt var. Och skulle lägga in CV på nätet, däribland när jag tog studenten med mera. År och månad kan jag , men inte dag! Satt med mitt CV i handen i pappersformat och la in på nätet - grejen är att jag inte skrivit dag i mitt CV. Så jag fick helt enkelt gissa datum, så jag chansade på att jag tog studenten 20000605... 200006 är jag säker på... Sånt kan man inte i huvudet längre när det är 7 år sen man tog studenten! Och det gav mig ännu mer ångest att skriva så. 7 år.. Ja jisses.
Just nu är jag orolig att jag förlagt ett kuvert med affischer någonstans - ni vet ju alla hur tankspridd jag är och det minskar under stress om man säger så. Eller jag är inte stressad på jobbet, men stressad i huvudet över allt som ska göras - men inte görs...
Sa jag vad jag sökte förresten? Ja - det gjorde jag visst. Men titta - tankspridd eller vad? Nej, nu måste jag sluta! Innan dom kommer på mig med att skriva på bloggen istället för utvärderingen... hua...
Ta hand om er mina små (polka)grisar ;)
kram

vilket jävla liiiiv!!!

Har insett att det inte är så bekvämt att sova två stycken i en enkel-säng, oavsett hur mycket man älskar personen man slåss om utrymmet med. Har legat och vänt och vridit, eller det är väl just det jag inte gjort.. Har legat inklämd i världens mest obekväma position och förgäves försökt tillkalla J. Blund. Vaknade trött och grinig med en ömmande nacke som fortfarande inte är som den ska nu bara ett par timmar tills det är dags att klämma ner sig mellan väggen och mannen igen. Suck. Kom hem från praktiken på ett pissigt humör, att jag slösat bort en underbart solig dag genom att sitta och skriva upp alla böcker min chef har i sin PRIVATA samling! Vad faan får jag ut av det?!! Börjar bli redigt leds på att inte få nåt vettigt att göra på praktiken. Blir avis när jag hör alla intressanta grejer ni andra fått göra. Känns inte som detta kommer ge mig några meriter att skriva på CVn som sagt. Ska dock se till att jag får med mig lite kontakter till folk om inte annat.

Jag blir förresten kvar i Halmstad i sommar. Görandes vad vet jag inte. hoppas på att hitta ett jobb utanför restaurang branchen, men det ser ju som ni alla vet inte helt ljust ut på den fronten. Men det fixar sig nog. Vill dock hinna med att se de av er som blir kvar för sen till hösten vet man ju aldrig vad som händer och sker. trots att jag börjat känna mig lite leds på Halmstad och vad jag anser vara ett väldigt smalt utbud på det mesta vad gäller nöjen och annat så längtar jag dit som tusan just nu. Inte bara för att praktiken suger utan även för att jag saknar lägenheten, stillheten och lugnet. här är det ett ständigt kaos och en ljudnivå som gör att jag får ångest. Det går inte att komma undan nånstans. Speciellt jobbigt slir det när man känner sig på dåligt humör, har spänningshuvudverk och är intill döden trött... Mannen blir kvar en natt till, skulle eg åkt imorgon men nu blir det på ons istället. Har varit skönt att ha honom här men samtidigt kostar det lite ensam-tid för min del, men jag byter inte bort honom för allt smör i småland. Kanske för att jag inte gillar smör, men ändå...

blir förresten en tågresa mellan Boden och halmstad för min del, den 30 april närmare best. jag och katterna ska packa in oss i en kupé och önska vi hade tagit flyget istället. Men pengar är inte något jag har gott om just nu så det blir som det blir. Slipper byta mer än i göteborg som tur är så det kanske inte blir så hemskt. bara det att jag även kommer sitta på tåget mellan Sundsvall och Boden den 27e också. Puh... Tänk om man var miljonär. viktigast är i alla fall att jag får med katterna hem igen. Längtar!!

Nu har jag gnällt klart för idag. P&K

Lugn och ledsen och arg

Hej. Förlåt mitt lilla utbrott innan. Men just nu känns allt jävligt bajsigt. Det är på dagen 2 månader sen morfar gick bort. Och Leif försvann igårkväll. Knas. Galet. Sjukt. Fan! Kom precis på att man måste söka idag - eller imorgon! Orkar inte. Är trött och ledsen och vill bara sova. Men kan inte. Har varit hemma i Markaryd hela dagen, det känndes faktiskt skönt och bra. Träffa alla. Träffa Gittan. Hon förstod men förstod ändå inte vad som hänt än. Hon var ledsen men letade samtidigt hela tiden efter honom med blicken. Leif fyllde 70 förra året och Gittan har inte fyllt det än. Varit gifta i 50 år - i år trodde mamma. Tänk att mista någon efter att varit ihop i 50 år... Men som sagt var, det känndes skönt att få vara där och ge alla en kram och visa att man är där för dom. Och så var det småbarn på plats, som inte fattade vad som hänt, eller jo den, ena men inte den andra hon är för liten. Och han som förstod, förstod för stunden, sen "glömde" han eller vad man ska säga - och busade vidare. Det var också skönt - att de fanns där för att "liva" upp. Vi spelade fotboll i solen med dom och på ett sätt var allt som vanligt och på ett annat sätt kommer det aldrig att bli sig likt. Man irrade med blicken efter honom, lyssnade - men det var tomt. Är "mer" ledsen för Leif än för morfar. Eller ja, lät fel, men ni förstår. Träffade Leif mycket mer, han var närvarande i mitt liv på ett helt annat sätt. Morfar var gammal, hade inte ont och var i sin egen lilla värld. Leif, hade nog ont, men var ändå levande, närvarande och "ung". Det blir jobbigt när det är så nära inpå varandra! Kunde man inte fått ett andrum? Är sur på mannen/kvinnan/det däruppe... Lite andrum - är det så svårt? Nu ska jag gå och lägga mig. Jag läser varje dag - men det är inte säkert att jag skriver. Önskar att ni vore här. Tack gode gud för min fantastiska underbara man och katt! Sussa sött mina hjärtan!

Leif!

Bajs, bajs, bajs!!! Inte nog med att morfar ska försvinna. Nu har Leif försvunnit oxå. Rent tekniskt blir han nog min gammel morbror - dvs. mammas morbror... Men Leif och hans fru Gittan har alltid varit som mina extra far/mor-föräldrar för mig. De har alltid behandlat mig som en syster till Ia. När vi var små så var det så att om Ia fick en klänning, fick jag en. Om Ia fick en docka fick jag en. Om Ia fick smycken, fick jag. Man kunde åka till dom när man ville och man är alltid välkommen! Och nu finns han inte mer!!! Jävla skit. Jävla skit. Jävla skit. Det är ett sånt år i år. Ett dödsår. Dom kommer med några års mellanrum. Japp, jag är morbid - men så är det. Leifs begravning kommer att bli den... 14:e jag går på - jag är 26. Jag vet hur det fungerar.
Bajs. Jävla. Skit. Vår. Fan oxå - vill inte.

Snor och tåg, ingen bra kombination

Förkylningstider är inte bra! Stackars Kandidat Hedvig. Jag har själv också lyckats bli förkyld men var inte smart nog att komma på att jag verkligen borde ha varit hemma. Satt på ett möte och försäkte kväva rethostattacker och ignorera snor som sakta rann i en strid ström. Det var inte det lättaste. Och inte på tala om känslan av att vara en smittohärd som alla skyr! Inte alls roligt.. Ska kurera mig ordentligt och ta det lugnt i helgen. Fick förresten besök i onsdags av min vän Anna, det var jättekul! Även om jag jobbade SÅ länge, tyckte jag... ;) Ja har gått över lite från inköpsstödet nu och får vara med på alla tiders klassiker projektet. Dom har fått i uppdrag från regeringen att utöka sortimentet med böcker utanför de västerländska kanon, ni vet, ifrån andra delar av världen. Vi ska träffa den grupp som håller på att ta fram olika litteratur förslag på måndag och gissa vem som sitter i den! Om inte självaste författaren vars böcker Kandidat Sylvia skrivit både B- och C-upssats om! Eller ska skriva om inte annat.. Inte dåligt va! Ska bli mycket spännande!

Jag börjar dock känna ett litet vemodigt sug tillbaka till Halmstad. Håller med Hedvig återigen att det ska bli så himla jobbigt och tråkigt att det är slut nu. Även om det kanske inte har varit helt bra alla gånger! Och kom nu inte och säg att man inte ska prata om det, för nu är det faktiskt dags! På riktigt! helt sjukt.... Vad får man för liv nu?! vad ska ni söka till hösten?! Jag fattar inget och känner en växande panik... kommer väl som vanligt välja ut nåt helknäppt och sedan inte fatta varför över huvudtaget. Men saknar livet där i alla fall. Det är så fritt och skönt och alldeles, alldeles underbart...

Ja ja, okej. Innan allt det här så ska vi banne mig ha en riktigt fin sommar i Halmstad! Får lust att säga upp mig från sommarjobbet, läsa kurser och bara softa.... Men då skulle det väl regna hela sommaren istället! Ta hand om er alla!! SAKNAR ER!!

Förkylda funderingar

Kära kandidater/systrar/vänner!

Igår och idag har jag varit hemma från praktiken. Är snuvig och jäklig, men det börjar bättra på sig nu. Har inte haft nåt vettigt att göra idag, så jag har städat hela lägenheten, tvättat en massa påslakan och handdukar (sedan syrran var här i påsk) och pysslat med lite av varje. Åh, det är så underbart väder - magen pirrar (fast jag inte är kär i nån) och jag känner mig hög på livet. Vilket rus. Yiihaaa... låt det aldrig ta slut!

Något som dock inte är så underbart är att jag har börjat få såna där jobbiga paniktankar att vi snart kommer att skiljas åt. Usch, låg och tänkte på det igår innan jag somnade. Det känns som om jag har förträngt det in i det sista (kanske på grund av att jag själv kommer bli kvar här minst ett halvår till), men nu när praktiken snart är slut har vi bara en enda sketen delkurs kvar tillsammans. Vad hände med allt roligt vi skulle göra den här våren!? Gaaah... Hur många stannar över sommaren? Vilka drar till sina hemstäder "för gott" denna sommar i väntan på jobb och nya studier? Halmstad kommer inte att bli sig likt utan oss - det är en sak som är säker.

Nej, jag vill inte deppa ner oss, absolut inte. Jag vet att kontakten kommer att hållas, även om vi såklart kommer att träffas mer sporadiskt framöver. Men det är ju livet här och nu som kommer bli annorlunda, och det känns väldigt skumt. Känner ingen som är så sentimental och nostalgisk som jag själv (haha, eller vad säger du kandidat Gretel!?), så såna här känslor kan faktiskt vara svåra att tackla. ;)

Satt nyss och surfade in på några bostadssidor i Göteborg, och det verkar inte vara busenkelt att få tag i lägenhet där. Måste ringa och kolla med några fastighetsbolag och höra när det är dags att ställa sig i kö om man vill flytta dit nästa höst. Gillar inte att planera så långt framåt, men tänkte att det för en gångs skull kunde vara bra med lite framförhållning.

Har även tusen olika idéer på vart jag vill åka på lite semester i början av 2008. Just nu lutar det jävligt starkt åt Tokyo. Shit, skulle va hur häftigt som helst, dyrt dock. Nån som vill hänga på!? Hihi... Men innan det är klart blir det väl en charter till medelhavet. *harkel*

Nä, nu ska jag ta och fixa nåt att äta. Tror det blir den lata varianten med nudlar och wok. Och just det ja, det är fredag den 13:e idag. Hoppas ni inte har råkat, eller råkar ut, för nåt galet.

Snörvliga kramar från mig.

Bäst före...?

Så var det fredag igen och jag har spenderat en mer eller mindre meningslös vecka här på Bildenshus. Vad har jag lärt mig som jag inte kunde innan? Inget. Vad kan jag skriva på min CV att jag kan? - ställa böcker i bokstavsordning, leta fax nr på internet.
Det ni! Det är det inte alla som kan minsann. Ja, som ni hör är jag inte lika positivt inställd till min praktikplats som jag var i början. Inte deras fel egentligen. Finns helt enkelt inte mycket att göra här just nu. Lite fel tidpunkt kanske, lite mitt emellan utställningarna. Har visserligen kollat bilderna o så nu och hittade en lustig bild på en gammal skidhoppar-backe som vi inte alls hade en aning om var den ligger eller om den ens finns kvar. Men jag fick för mig att det inte kunde vara omöjligt att klura ut detta och gav mig ut på nätet... och gissa vad?! Där fanns den. K-märkt på Djurgården och fortfarande i bruk efter dryga 100 år.

Mer spännande än så blir det inte.

Kev fortf här och igår när vi blev lite hungriga och törstiga så gick vi med raska steg upp till lokala Hemköp (mat e dyrt här i norr förresten!) för att hitta något gott. Blev plötsligt jätte sugen på ANNANAS JUICE och slängde ner en liters tetra pack i korgen. Kom hem, upp med juicen ur påsen, öppnade den och tog fram största glaset. Hällde...kom av mig lite i hällandet, tittade i glaset...konstig färg...hällde lite till, för säkerhets skull. Hm, ska den vara brun grå?

Grumlig.

Ska den lukta jord och lite mögel.

Nej. Tittade på paketet, hittade datumstämpeln... Läste.

Öh... Måste läsa en gång till... Läste. "Bäst före: 11-9-2005". Va?!!!!!

2005, men det är väl 2007 nu. Inte sept utan april, eller? Gnuggade mig i ögonen, läste ännu en gång. Den gick verkligen ut för 1 1/2 år sedan.

Gick tillbaka till Hemköp med min odrickbara, nära på mumifierade juice och sa till killen i kassan att han kunde få tillbaka sin juice. Den var lite gammal sa jag. Han sa att det inte är så stor åtgång på just annanasjuice så det händer att den blir gammal ibland på hyllan. Visst sa jag, men 2005 (!!!!) Öh, sa han, kanske lite väl gammal. Ska kolla så det inte finns fler.
Innan han hann göra det gick jag till juicehyllan, fortfarande törstig vill jag tillägga, och tittade på paketen. Där står två paket längst ut på raden, intill den tomma plats på vilken mitt paket stått, och talade snällt om för mig att de också nått sitt bäst före datum redan 2005. Bakom dessa stackars oönskade pressade annanasar står nya färska. Min slutsats: man har "sett" datumstämpeln men hoppats på att de skulle kunna säljas ändå.
Min fundering: Hur många andra riktigt gammla varor med avsikt att förtäras står på hyllorna i butiken?
Vad jag gjorde: tog de kronor (12st) jag fick i retur och köpte ett nytt paket juice, efter stor tvekan. Men tappat sugen på annanas juice så det blev vanlig äppeljuice istället. Bäst före 2008!! Men jag har inte vågat dricka den ännu..

Ni ska ju vara här nu?! Banne mig!

Hej! Var är ni?!? Vi ska ju sitta vid Nissans strand i solen och äta glass och drick öl nu! Och sen ska vi planera att vi ska grilla och dricka öl hela helgen och gå hem till någon och göra det bara! För övrigt dum fråga - när blev det svenska på den här sidan? Senast jag var inne stod alla rubriker och infon på engelska? Men det är jättebra. Åh! Är så glad!!! Praktiken går jättebra och solen skiner. Har varit runt på en massa industrier idag - tror fan jag cyklat halmstad runt... I alla fall ute på ställena möter man massor av teaterombud som brinner! De brinner för kultur och tycker att det är jättekul att gå på teater, de är bara besvikna på sina kolleger för det är inte så lätt att entuiasmera dom. ( stavade jag nu det svåra ordet rätt?). Men i alla fall det är så upplyftande och givande att se att det finns intresse ute i "verkligheten" också. Att kultur gör någon nytta, att det har en positiv effekt. För någonstans inne i den mörka högskoleskogen började jag tappa tron. Cynisk som jag är tänkte jag att det här aldrig kommer fungera ute i verkligheten - men så gör det det! Oftast inte på det sätt som vi lärt oss, men kanalerna och kommunikationen och utbytena finns där! Åhh! Blir så glad!

Kandidat Ursula jag vill också dricka öl i solen med dig! Jag kommer höra av mig. Kandidat Hedvig hakar också på hoppas jag. Om hon blivit frisk från de söta barnens eländiga bacilusker.

Jag har tänkt på Kanidat Esther hela dagen eftersom hon befinner sig på studiebesök i Karlskrona och skulle sitta på någon mindre inspirerande föreläsning om jag förstod det rätt.

Idag har det inte varit en människa här på stället. Efter lunch dök barnteaterkonsulent Ann upp, men det var bara lilla jag på förmiddagen. Kändes lite konstigt. Har redan fått beröm av ordförande och sekreterare för mitt jobb - känns kul! :)
Är just nu äckligt positiv, inne i en sån här "allt klarar jag av" anda och det känns jätteskönt om man jämför med förra veckan, eller om det blir förra igen - när jag var tokdeppig.

Är det någon mer än kandidat Ursula som sökt något eller ska söka? Glöm inte att det är sista datum nu till helgen. Jag ska söka, ut ifall att, precis som kandidat Ursula. Men jag vet inte vad än...hrm... får väl kolla igenom det snabbt nu när jag kommer hem. Är helt sjukt att det är helg redan! Veckan bara rann iväg. Iof sig beror det väl på att måndagen var röd också - men ändå.
Nu är det bara 2 veckor kvar på praktiken! 2 veckor!!! Galet. Om ni kommer till stan innan den 27:e april kan jag meddela att både Tingsek och Tomas Anderson Wiij (stavar han det så?) har konserter på Dizel. Jag går gärna!

Borde stanna kvar här tills 17 - men det tänker jag inte göra. Ska gå hem nu och ringa Paddes Therese och fråga om hon vill dricka öl med mig i soooolen! Och sen ska jag och Mannen hem till mina föräldrar och hämta katten. Han har varit på semester där en vecka eftersom vi var i Köpenhamn. Misstänker starkt att han inte kommer vilja åka hem... Katten alltså - inte Mannen.

Och spindeln i nätet grejen jag pratade om Kandidat Ursula var något som heter "skådebana" det är bara att leta på nätet - den i Västra Götaland fungerar bäst tror jag. Vem vet - de kanske behöver anställa någon? ;)

Kärlek, sol och öl till er mina vänner!

Tjena tjejer!

Sitter på jobbet och pular med mina reklamfoldrar. Känner mig positivare idag. Jag tror helt enkelt att vi får starta något eget. En nättidning kanske? Till att börja med. Vet att Sylvia skrev något om "spindeln i nätet" innan, ska leta upp det och läsa igen. Annars får jag väl ta ett hamburgar-vända-jobb då. Spelar väl ingen roll. Det ska bli kanonväder till helgen så det nalkas grillning och öldrickning samt utgång. Ska åka till Halmstad, är ngn där i helgen? Hade varit kul om vi kunde träffas.
Nu måste jag på dass! Ha det gött mina vänner.

Kramisar!

Ska det vara så svårt...

Att hitta jobb alltså. Jag har sökt och sökt men hittar ju för fanken inte ens ett skitjobb att ha så länge. Jag har sökt in på Göteborgs Universitet också. Om man inte hittar något vill säga. Jag sökte konstvetenskap grundkurs, barn- och ungdomskultur och kulturminnesvårds-grejs. Är det någon annan som hade tänkt att söka in på skola igen till hösten? En kvarts mille i studieskulder ökar ju inte direkt lusten att läsa, men, men... man kan ju alltid hoppas på praktiken. Problemet med kommunen är att det finns hur mycket jobb som helst men inga pengar. Gaaah! Känner mig frustrerad. Har ni några tips? Vad ska man göra? Åka in på kåken? Betalar de hyran medans man sitter inne? Nu får vi inte stämpla längre heller och det finns inga plusjobb att söka. SOS nästa då... om man inte lyckas få något vända-hamburgar-jobb i sommar då förstås.

Pessimistisk.

Se, lyssna, nu!

Argh!! Har ju glömt hojta till - spana in underliga underbara Slagsmålsklubben live! NU! http://www.arenagrande.se. Se så! Surfa dit pronto!

Pinsamt på bensin stationen

Hej hej!
På praktiken är allt i full gång. Har massor att göra, jätte kul. Den nya kulturassistenten började igår. Jätte trevlig tjej. Hon har läst samma som chefen, KY-utbildningen här i stan. Så det var inte så konstigt att hon fick tjänsten. Men den verkar lite intressant, så jag ska ta mig en närmare titt på den..
Påsken då.. Min kusin och hennes barn var här, 5 och 3 år. Ursöta. De andra små kusinerna kom också förbi en sväng. Kul men mycket skrik. Fick träningsvärk dagen efter de åkt hem. Insåg att det var för att jag lyft alla ungar hela tiden.
Åhh jag måste berätta. Den yngsta kusinen och det äldsta kusinbarnet, 5och 6 år gamla. Vi lekte kurragömma. Jag och lill tjejen på 3 år letade. Pojkarna ropade att de inte var klara så vi väntade lite till, efter att ha räknat till 15 två ggr. Då började vi leta. Gick in i sovrummet och här pojkarna gråta. Då hade de gömt sig i garderoben och kunde inte koma ut, dörren går i baklås. Så till råka på allt har de fått för sig att det är ett spöke där. Stora tårar föll på kinderna, men när de fått prata av sig och gråta en skvätt till var leken i gång igen.. :) De är så söta..

Fick ta bilen till stan idag. Skulle tanka.. inte bra. Det här är så pinsamt, men jag berättar det ändå.. Fick den gamla bilen vilken jag inte kör så ofta, har inte tankat den sen pappa satte in ett lås på tanken. Står och fipplar med låset och får verkligen inte upp den.. Får tillslut ringa min bror, förnedrande om ngt. Har då redan fipplat i ca 5 min. Får sedan upp locket. Ska börja tanka. Då ska jag välja pump, trycker på knappen men inget händer. Blir tillslut tvungen att fråga ngn. Frågar en man som snällt hjälper mig. Tankar och kört snabbt iväg iförnedring... Pinsamt..

Saknar er alla! Kramar!

gick det för snabbt nu?

Hej. Allt är lite bättre nu. Påsken var underbar! Var i Köpenhamn med Mannen. Hotellet var jättebra och vädret var kanon. Glyptoteket besöktes och Ströget och alla fem miljoner affärer som ligger utmed. Samt en fransk kvaterskrog och baren på hotellet - som för övrigt var full av islänningar. Allt var bra och jag ville inte åka hem.

Har precis varit på mitt första möte med teaterombuden och ett möte som skulle tagit 20-30 min tog max12... Sitter därför nu och funderar på vad som gick fel..? Gick något fel..? Eller...öh..? Hon verkade förstå vad jag sa, och jag pratade inte för fort. De skulle tänka över omarbetningarna och höra av sig på måndag... Jaja.. tror jag har gjort vad jag skulle.
Morgonen spenderades på ett möte med en webbyrå - äntligen har teaterföreningen förstått att de MÅSTE ha en websida och nu ska de satsa rejält - hoppas jag och min handledare. Rättare sagt det är inte bestämt än - vi var bara på mötet för att få information. Sen är det upp till oss att nästa torsdag övertyga styrelsen om det viktiga i det här. Tyvärr består styrelsen av människor som är 65 + som inte förrän nu fattat att man måste använda sig av nätet om man vill föryngra sin publik. Så vi jobbar i motvind, men bättre sent än aldrig antar jag. Övrig tid sitter jag och ringer runt till alla företag för att boka fler ombudsmöten. Gah! Kommer ha stenkoll på hälften av företagen i kommunen innan den här praktiken är slut - det garanterar jag!

Angående way out west säger jag bara en sak: The Hives!!! Jag har varit kär i dem sen första gången jag hörde dem på Emmaboda...99? Under gymnasietiden i alla fall. Och de gör 2 spelningar i sommar - och Way out west blir en av dom. Övriga band i princip alla kandidat Sylvia band. Tur att Mannen och jag har ungefär samma musiksmak. Och ännu mer tur att man fyller år 2 dagar efter festivalen.

Senaste snacket var ju att Morrisey, Nine Inch Nails och 2 band till som glömt namnen på i skrivande stund - skulle bokas. Luger har inte bekräftat än. Luger är bra. Luger är riktigt bra.

Nej tillbaka till "jobbet" och telefonerna och datorn, och nätet och eposten och,och, och...

Lycka till alla med era projekt! Tänker på er.

På återseende

Möte med chefen

Pustar ut. Har precis haft ett långt möte med min chef för att presentera vad jag sysslat med de senaste veckorna dvs. gjort en överblick över deras bristande informationsutbud. Men det gick bra och han verkade nöjd, eller nöjd var han kanske inte över att allt var så bristfälligt med var positiv över mina ambitioner. Vi kom överens om att jag skall skissa upp förslag på tre broschyrer samt omforma enkäterna som delas ut. Istället för en skall det nu bli två, en till forskningsavdelningen och en till själva utställningen. Dessutom skall de översättas till engelska. Goddame! Jag har fasen lite att göra alltså. Dessutom försöker jag få tag på Folkets Bio, som inte svarar :-( På måndag är det möte ang. Mobergsutställningen igen och jag har lovat kolla upp om ett sammarbete mellan Folkets Bio och Utvandrarnas hus kan vara av intresse. Jag återkommer med hur det går.

Tjingeling!

Hur mås det ute i vida världen? Här är allt finemang; ön flyter fortfarande, kvällarna blir allt ljusare och jorden är fortfarande rund. Kan det egentligen bli bättre? Hur var påsken? Är ni nöjda? Vi var på inflyttnings/målarfest i Götet. Det var lugnt och avslappnat. Inget supande att tala om. På söndagen åkte vi till Ikea och brände alla pengar som vi inte gjorde åt på krogen dagen innan (bra idé det där, tänk på det nästa gång utekvällen uteblir). Vi köpte en rund, nougatbrun matta till köket och lite krimskrams. Det var riktigt trevligt. Ett tips till alla kandidater med lite plats och massor av burkar och krämer: serien rönnskär har ett litet smidesbord med två hyllor som man kan ha under handfatet på toaletten för ynka 179 kr. Mkt smidigt, dock hann vi inte köpa ngt eftersom butiken stängde och man skulle ha bokat det hos en ikeajobbare innan man hämtade ut det. Typiskt! Men nästa gång blir det en sådan.
Idag kommer inget desperate housewifes vilket är så jädrans irriterande. Vad ska jag titta på nu?

Jag vet inte, jag vet inte...

Kramis! Ursula.

ett måste om ekonomin tillåter..!

Jag vill dit, jag vill dit, jag vill dit! Vilken tur att jag fyller år 2 dagar efter... hehe... Mannen har redan informerats.

www.wayoutwest.se

tjingeling!

titta, dröm och njut flickor...

Följ länken, spana in vintage smyckena och börja spara..! Jag har paxat den champangefärgade diamanten ;)

www.sancy.se

Underbart tyst och stilla

Ja, så har familjen G dragit norr ut, pappa satts på tåget och jag och K spenderat en otroligt lugn och stillsam lördag (och en halv sön) för oss själva här uppe i S-vall. hade tänkt gå ut och äta igår men blev enormt snask sugna på eftermiddagen och rusade upp till affären som två utsvultna gottegrisar för att handla. Slängde ner allt vi såg i korgen och kom ut en stund senare 300kr fattigare och med två kassar fyllda med diverse onyttigheter. Eller, vi köpte kiwi, yoghurt och räkor och nåt mer nyttigt för syns skull... Åt halvt ihjäl oss och jäste framför TVn med klassikern Willow. Inte ens fem timmar senare kurrade magen utan jobbade som besatt vidare på att hantera alla godisar och nötter och annat som den tvingats ta emot och vi avskrev middags planerna. Får nog bli ikväll istället. Om vi orkar.
Undertecknad gjorde ett tappert försök att sticka ut och springa för ett tag sen men orkade knappt en meter. Kanske lite för mycket slaggprodukter i kroppen? Kämpade 30 min och stapplade sen hem halvdöd och missnöjd.
Sitter nu och hoppas att K's mobil kommer låta bli att ringa så jag får behålla honom hos mig ngra dagar till. Risk att han blir tvungen att åka till Danmark imorgon. Ska dansa regndans över Danskarna.
Annars intet nytt här. Kram och glad påsk

Faster, Pussycat! Kill! Kill!

Så vi var och tränade häromdagen då, jag och min special gentleman friend. (Ja, vi vet ju alla att det är jävligt ocool att träna, men nu knarkar ju inte jag, så vad ska jag göra? Det är bara att bita ihop och ta det med huvudet höjt och en spelad stolthet i blicken. Trots att man känner sig allt annat än just härligt spännande och häftig. Aaaany how...) Stort misstag. Enormt. Är det något man inte ska göra så är det at gå och träna med dryg pojkvän och dryg pojkväns dryga kompis. Med ovan nämnda stolthet i tankarna hoppar jag hurtigt upp på bandet och avverkar raskt kilometer efter kilometer i raskt tempo. Efter ca 40 min är drygochdrygare klara med sina lyft och drag och ryck och allt vad det nu är som grabbar gör när de går och tränar och skuttar glatt upp bredvid mitt band. "Jaha, och här går du... (Går? GÅR?!?! tänker jag) Så hur mycket får du betala för att, hihi, springa då?" (och det märks jävligt tydligt att han ansåg det vara bortslösade pengar, och jag vill helst bara lipa fram allt om asfalt och skador och mina behninnor faktiskt! Men det gör jag inte. På hela den här tiden säger jag över huvud taget inte mycket, eftersom jag ju faktiskt har SPRUNGIT EN HEL MASSA OCH ÄR TRÖTT SÅ FECK OFF!!) Men drygeheten slutar inte där, nejdå. Det är nu den riktiga höjdpunkten kommer. "Men du, vill du se en rolig grej som man kan göra" säger drygare och ler spjuveraktigt samt börjar pilla på knapparna. "Nej, tack. Det vill jag inte!" Men han lyssnar ju så klart inte och jag ser hur siffrorna i mätaren tickar upp upp upp och när de landar på 15 km/h så kläcker pojkvännen ur sig "Du, jag tror itne att det där är lutning, du höjer nog hastigheten nu bara..." Och detta kommer de alltså på först nu, när mina ben ser ut som Luigis när han hoppar långt i Super Mario 2. (För det är väl Luigi i SM2? Som sprattlar?) Man vill ju börja tokskrika för mindre. Sen börjar de leka enerverande lekar med inställningarna och hejar och håller på tills jag nästan dör och vill gråta. Och när pinan äntligen är över så säger dryga pojkvännen "Va, tyckte du att det var jobbigt på riktigt? Men vi ville ju bara hjälpa till lite ju, pressa dig till max" Gaddamnit!! "Jaha, oj, men det var kul att du ville följa med och träna i alla fall!" Dö bastard, bara dö! Gud vad jag älskar den grabben.

Lugnet före stormen

Gud vilket flängande det är så fort man kommer hem. Sitter i skrivande stund och väntar på att påskgästerna ska anlända. Igår så var jag på påsklunch, sill och ölsoppa bjöds det på med diverse tillbehör. Detta var ingen höjdare och jag mår fortfarande illa när jag tänker på fanskapet.. Sen drog jag iväg på 11-årskalas ut i skogen, det var mycket trevligt och kvällen avslutades med en runda poker som jag döförlorade... E:s bror är en fuskare och en mark-tjuv! Heltsant!! E:s syster är ju supertjock nu också, vi var och kollade på alla söta kläder de hade inhandlat. Bara 2 veckor och 4 dar kvar! Skulle vara sjukt nervös men de verkar så lugna så.. Vi spenderade även kvällen med att sitta och stirra på magen när den helt plötsligt börjar röra sig som sjutton åt alla möjliga håll! Fatta att det är en människa därinne alltså, vet att det är så, men fattar det inte ändå!

Har förresten provat på att göra en ny efterrätt idag! Passionsfruktspannacotta med hallonsås. Det ni! Så får vi hoppas att det blir bra också.... Jag önskar er alla en jättesuperglad påsk!!!

Något berusad (igen) av förklarliga skäl...

Tjejer! Jag bjuder på det här... Jag och min käresta åkte på konstvandringen i Bohuslän idag som det anstår varje kultiverad finne att göra. Vandringen var suverän, vädret finemang och vyerna oslagbara. Men! Men, men, men... när vi kommer hem (si sådär sex timmar senare) säger min älskade livsvän: "Ursula! Gå in och se dig själv i spegeln." Min första tanke var att jag hade blivit invaderad av insekter eller något sånt, men livsvännen insisterade på att jag skulle gå in och se mig själv i spegeln. Vilket jag gjorde. Till min förskräckelse hade min kjol spruckit där bak så att det gigantiska hålet ramade in min rövklyfta, mina stringisar och mina genomskinliga tantstrumpebyxor... Ni vet, såna där beiga nylonstrumpbyxor med sömm mitt bak. Jag höll på att kvävas av mina skrattsalvor samtidigt som jag skrek "NEJ, NEJ, NEJ!". Och jag kan inte ärligt säga när detta har hänt. I värsta fall har jag gått omkring så hela dagen. Och vi var runt i såväl Stenungsund, Orust som Tjörn... MEEEEEEEEEEEEEEEN!

Så, de närmsta åren måste jag tyvärr gå under jorden. Vi ses om ca 30 år. Glad påsk!

Glad påsk!

Hejsan hoppsan alla söta, underbara! Nu har även jag fått påskledigt:-) Vi (jag och min pappa) ska upp och fira påsken med släkten. Först Lindköping och sedan Vimmerby, yippie...Nä, skömt å sido kan det nog bli ganska trevligt. Lite påskbord och sådär. Mamma är ju som sagt i Paris och hälsar på syrran och jag kan erkänna att jag är inte bara lite avundsjuk. Men hon får lov att köpa med sig något hem till mig. En basker eller något annat kul. Solen skiner och ja, livet är inte så dumt trots allt! Hoppas ni alla får en skön och trevlig påsk. KRAMAR

Smått påverkad, sentimental finne bakom tangentbordet...

Sitter hemma och pimplar rödtjut skärtorsdagen till ära. Funderar på livet och var vi står just nu. Kom att tänka på vad min kära mor sa till mig en gång för länge sedan. Jag var kanske fjorton år och deprimerad över något som jag inte längre minns. Min mamma sa till mig att "nästa år vid den här tiden kanske saker och ting är mycket bättre". Om ett år tänkte jag... herregud det är ju hur lång tid som helst. Men åren går fort och det ligger något i det hon sa. Ibland går vi igenom svåra tider och ibland bättre. Vilket leder fram till nästa incident som inträffade för inte alltför länge sedan. Jag grälade på min andra hälft i bilen för att han i vanlig anda snålade med cashen. Plötsligt svängde han av vägen och vi blev stående på en rastplats. Han hade fått en ingivelse. Kanske inte om ett år, eller ens om två eller tio år, men säg om 25 år kunde vårt förhållande sluta i skillsmässa, för något så banalt som pengar. Kanske skulle hans fru vakna upp och bestämma sig för att det var slutsnålat för alltid. Jag insåg i min tur att han förmodligen hade rätt. Sen dess har karln lättat på plånboken och jag har inte gnällt lika mycket. Saken är att sen vi hade det här samtalet har pengar spelat en allt mindre roll i mitt liv också. Jag vill inte längre ha allt jag får syn på och har blivit lite mindre girig. Vi möttes på halva vägen så att säga.
Summan av kardemumman är: lyssna till ditt hjärta! Hoppa på tåget! Ibland missar vi bussen men det går alltid en till!

Påsklov och besök

Ja, jag ska få besök, men inte av påskharen eller några påskkärringar utan av min goa Kevin. Han sitter och kör som en galning mot Sundsvall i detta nu och anländer någon gång i natt. Längtar. Han kommer på detta vis hinna träffa min syster och barnen innan bröllopet vilket kanske inte är helt fel. Får se hur länge han kan stanna. Vi får i alla fall vara för oss själva hela helgen eftersom restan av gänget drar norr ut för att fira påsk i Boden. Äntligen lite andrum. Puh. Två veckor av terror. Fast ska jag vara helt ärlig så är tjejerna rätt bra. Minea den yngsta är glad och busig och enormt stolt över hennes framsteg vad gäller pott-träningen. Mellan tjejen, Malin, är lugnare och så snäll att jag blir alldeles rörd. Vi har tränat gångertabeller idag. Stora-syster Miriam är smart så det stänker, men lite väl tävlingsinriktad och klarar inte av att inte alltid få rätt. Visst känner jag mig trött och lite leds på allt spring och oväsen men jag har även fått mig ett antal goda skratt.

Har inte fått mycket gjort på "jobbet" idag heller och jag börjar bli allt mer rastlös och besviken. Vad lär jag mig av att sitta och söka fax nr till X antal tidningar etc på internet till exempel. Vill få utlopp för min kreativitet och möjlighet att lära mig något jag kommer ha nytta av i framtiden. Men ändå, håller jag liv i hoppet om att nästa vecka, på torsdag, kommer det hända lite mer. Då ska vi nämligen kolla på alla flygfoton och se vilka som ska komma med i utställningen. Efter det kan man ju börja spinna på hur de ska hängas, vad man ska skriva etc. Tills dess får jag väl passa på att läsa i alla underbara fotoböcker som finns på kansliet. Vill ut och fota själv, har ju barnen att använda som modeller.

Delade en flaska vin med fadern igår kväll efter att de små somnat. Vi var så slut att det var nära att vi tvingade dem att gå och lägga sig flera timmar för tidigt... Gott med ost och kex och vin. Tur att farsan var trött så vi slapp snacka allt för mycket. Såg istället på TV, Impressionisterna. Om ni inte vet vad jag snackar om så är det en dramatisering om Monet, Manet, Renoir och andra impressionister. Rätt intressant. Sen var det Man on the Moon, en av de få filmer jag gillar med Jim Carrey. Ibland e det bra med pappa. Hans vin-budget är lite större än min vilket innebar att jag fick njuta av ett riktigt gott vin jag inte skulle anse mig ha råd med på egen hand. Får se om Kevin och jag tar oss ut i helgen för att som kandidat Sylvia (som jag tänker på extra mycket och hoppas att hon snart hittar ut ur deppigheten och vågar ta tag i teaterdrömmarna fast det är sex år senare, men inte för den sakens skull för sent!!!) sa "svinga en bägare". Kram på er alla och ha en skön påsk!!

Kandidat Sylvia här

Kandidat Sylvia har inte jobbat ihjäl sig. Kandidt Sylvia har fastnat i deppträsket och gått i ide. I torsdags var jag och hjälpte till på en föreställning av panikteatern i Åled. Om ni vill se bild på mig gå in på www.panikteatern.se och sök sen upp bilderna från Åled. De har en speldagbok på sin sida. Jag lyckades dessutom göra bort mig. Med på plats fanns även en representant från teaterföreningens styrelse. Kandidat Sylvia uppfattade under kvällen att han även spelade revy i Halmstad. Kandidat Sylvia har ju under den är korta tiden drabbats av allvarlig teaterfeber och hoppade därför på styrelse ledamoten.

Kandidat Sylvia:
"-Jag hörde att du spelade revy. Hur gör man för att komma med där? Har du någon man kan ringa och anmäla intresse till?"
Styrelseledamot Lars-Gösta tittar pillemariskt ner på mig från sina 1,80 med klarblå ögon
"- öh..jaha!..hehehe. Tja, det är ju jag som är "revypappan" då. Så du har spelat innan?"

Ridå.
Pinsamt. Var ju som att hoppa på chefen utan att veta att det är chefen! Han förklarade att han ju inte kunde sparka ut någon. Och jag sa nej, naturligtvis inte! Men han skulle tänka på mig om något hände. Som tur är har jag ju spelat bådet revy, fars och buskis innan.

Fredagen jobbades det på och jag gjorde klart en sammanställning av mina ombudsförslag. Lördagen var jag hemma. Skulle pluggat men satt och tittade på Entourage säsong 2 hela kvällen. Mannen var ute med grabbarna. Söndagen skulle oxå innehållit plugg. Istället spenderades den på altanen i Åled hos Mannens föräldrar och Mannens bror&sambo. Skönt! Men mindre bra för studierna.

Måndagen spenderades i skolan med lärarstudenter och unga riks. Unga riks har gjort ett samarbete med lärarstudenterna i Malmö och 2 skolor där nere. Ur projektet kom en föreställning som heter I.D. Dagen var en redovisning av projektet för våra lärarstudenter. Men tänk om vi hade sådana dagar! Kom dit, lyssnade på föreläsningen, blev bjudna på fralla och kaffe/te, fortsatt föreläsning. Lunch, sen buss!!! till kulturhuset för att se den 1 timme långa föreställningen I.D. sen tillbaka till skolan för att höra vad unga riks hade att säga om projektet och en avslutande diskussion. När vi kom tillbaka bjöds det på fika igen - godis och mineralvatten.
Projketet var mycket intressant och jag fick lära mig lite pedagogik. Anledningen till att jag var med var att barntetaterkonsulenten är med på den här delkursen och lär ut. Om ni är mer intresserade gå in på unga riks sida och läs.
Fick även under dagen informationen att på plats i Halmstad finns förutom barnteater konsulenten, länsteaterkonsulenten och danskonsulenten som är på mitt kontor, bildkonsulenter, musikkonulenter och hemslöjdskonsulenter. Samt en filmkonsulent i Kungsbacka -varför ända in i glödheta helvete får vi inte träffa dom på vår utbildning? Är inte det sånt som vi skulle kunna syssla med?!?

Tisdagen (igår) presenterade jag mitt jobb hittills för styrelsens ordförande och sekreterare, det gick bra och så fick jag order om vad jag ska fortsätta göra. Mer utvärdering och ut på företagen och prata med dom för att sen redovisa på styrelsemötet den 19 april. Vem, vet om jag sköter mina kort rätt finns det kanske chans till några betalda timmar efter praktiken eftersom jag antagligen inte kommer att hinna klart allt under praktiktiden. Men det är ett stort KANSKE.

Sen gick jag hem, efter lunch igår fick vårdeppen tag i mig ordentligt. Jag gick hem (skyllde på hvudvärk - eller nej, skyllde inte, för jag hade huvudvärk oxå) och imorse sjukanmälde jag mig och har sovit hela dagen. Gick upp 8 och sjukanmälde mig, sov till 11.30, var vaken till 14.15 när Mannen stack till jobbet. Somnade igen och sov till 17.10 och sitter nu här förslappad framför soffan och vill inte göra någonting...

Att komma i kontakt med teatern igen är både på gott och ont. Hade nog inte riktigt insett hur förödande det skulle vara för mig att det kom samtidigt som den årliga vårdeppen... Har de senaste dagarna bara ältat om mitt liv så här långt och ifrågasatt alla val jag gjort. Trodde att jag var klar med det när jag slutade hos psykoterapeuten - men tydligen inte. Jag anklagar mig själv för att jag inte vågat stå upp mer för mig själv och tro på mig själv och mina val. Känns som jag slösat bort de senaste 6 åren - varför försökte jag inte mer. Ångrar att jag inte sökt scenskolorna och inte blir det bättre av att man surfar in på en teatehögskolas sida och ser att en gammal tonårsförälskelse har börjat åk 1 på skådespelarprogrammet. Varför lyssnar man alltid på fel röster? Jag saknar teatern så jag dör! Varför satte jag mig på teaterdiet när jag kom hit?

Å andra sidan har jag här hittat er och Mannen...

Blir galen.

Nej, är inte på något bra ställe just nu. Jag är inne och läser nästan varje dag, men jag orkar inte skriva. Vet någonstans att det alltid blir så här när det är vår, men i år blev det värre, för mycket kvar i skolan, ni är inte här, för höga krav på mig själv, för mycket funderingar kring det förflutna och för många möten med det förflutna. Varför ser man aldrig själv vad omgivnigen alltid tycks se? Jag vet inte vilka val jag ska göra för att inte känna att jag lurar mig själv! Vill inte ner i det här råtthålet igen, och jag kämpar emot med näbbar och klor - men att kämpa kräver oxå energi.

Till helgen ska jag och Mannen i alla fall till Köpenhamn! Jag längtar! Vi åker på fredag och kommer tillbaka på söndagen. Om någon är i stan och vill svinga en bägare - hör av er! Man är ju ledig på måndagen också.

Teater 23 var även på plats i måndags. De ska göra ett eget projekt med lärarstudenterna i Malmö och ville höra allt om unga riks erfarenheter. Jag hoppade på dom om jobb och har nu en jobbannons att söka på i mailen. De behöver en producent 1 år - mammavik. Med start till hösten. Ska motivera mig att söka... ska... Kan för lite marknadsföring bara. Är på ett sådant ställe just nu att jag inte får någonting gjort och bara ser det negativa. Känner mig fast. Känns jobbigt att inte veta vad som händer med Mannen och mig. Vi vill inte göra slut! Men vad händer till hösten? Vad händer med mig... Vad vill jag? jävla skit helt ekelt.

Jag ville inte gå upp imorse. Jag har kommit av mig i träningen, har inte ork att göra någonting. Tänker bara på att få sova, sova, sova. Det är så skönt och okrävande att sova. Och när man vaknar och världen kryper inpå en igen så kan man bara somna om. Inga val, inga beslut, inget liv som kräver engagemang.

Å andra sidan vet jag ju att det bara är att kämpa på. Att jag ALLTID blir sån här på våren - det är därför våren suger. Jag blir inte glad och lycklig och varm av solsken, vårgrönt, krokus och fågelkvitter. Jag blir stressad, känslig, melankolisk och till sist deprimerad. Våren innebär förändring, val och "livsavgörande" beslut för mig. Eller kanske inte alltid kräver det av mig, men jag associerar våren med det. Fan, kan inte stava längre. Ännu ett...öh.. tecken på att jag inte mår bra, orden försvinner för mig och jag kan inte hitta dom hur jag än försöker, så till slutar jag anstränga mig. Skrämmande - men enkelt.

Tja, vet inte vad jag ska säga mer, så här ligger det till just nu. Orkar inte helt enkelt. Kanske inte världens positivaste inlägg - men det är inget jag kan göra åt. Just nu är världen målad, kanske inte i svart - är som tur är en bit kvar tills dess. Men den är målad i väldigt mörk grå. Och nej, jag varken orkar eller vill prata i telefon, så ring inte. Som sagt var jag är inne och läser varje dag - även om jag inte skriver.

Ta hand om er! Njut av påsken! Hör av er här. Kärlek.
Och just det ja! GRATTIS KANDIDAT HEDVIG!!!