Åka tåg. Gör jag något annat?!
Jaha. Så nu var man hemma igen. Det känns precis som igår och ändå inte. Tänk vad tåg går långsamt. Speciellt när man har dragit med sig halva bohaget.. Håller förövrigt med övriga kandidater att det gick sjukt snabbt att bli beroende av den här bloggen.. Den kommer vara mitt ljus i mörkret under den här praktiken.. Där jag kan spy min galla och vräka ur mig ångesten över att jag faktiskt inte kan nånting.
Saknar er redan kära vänner! Jag hör minsann inte hemma i den här hålan. Jag är för bra! För smart! För... Ja vad? Snygg?! Neeej... Det stämmer nog inte... Nu är det dock matdags och jag får sluta svamla för den här gången.
Ta hand om er! Och mig!
1 kommentar:
Så hur kommer det sig? Att man trots att man vet att man är för bra smart snygg känner sig dummare och fulare och mer misslyckad än någonsin annars?
Vi ses i Stockholm, och där ska vi känna oss som coolaste katterna i stan!
Skicka en kommentar