Lättad över en natts arbete

Jobbat natt, slutade vid sju i morse. Trött, men otroligt glad över att inga jobbiga incidenter inträffade. Lite nervöst sådär när man själv ska ha anvaret för fem autistiska personer en hel natt. Men som sagt det gick bra:-) D vaknade visserligen vid elva och var i full färd med att klä sig för jobbet då jag kom in. Öhhh, ska du redan till jobbet? Ska vi inte sova lite först? Han log lite snett och sedan hoppade han i säng igen och sov som ett barn medan jag låg på helspänn för att han skulle vakna igen. Rädd för att han skulle få ett epileptiskt anfall, att S skulle vakna och börja kasta tallrikar eller åka kana i filmjölk (jo, det har förekommit), eller hu hemska tanke att det skulle börja brinna. Men som sagt allt var lungt. S vaknade vid 06.45 och jag skrämde nog skiten ur honom när jag kom insmygandes och skulle se vad han pysslade med. Han såg ut som en pojke som blivit haffad med handen i syltburken. Men jag lyckades bädda ner honom också så låg han där så lycklig och glad och lyssnade på dansband. De är för söta! :-) I natt kommer föräldrarna mina hem från sin semester i kroatien. Har lovat hämta upp dom i Malmö och skjutsa dom hem. Men jag måste nog försöka sova lite först, annars kommer jag nog somna vid ratten och det vore ju ingen höjdare! :-P
Kram på er!