I min ensamhet...

Jag är ledig idag. Har ingenting att göra så det kunde ha kvittat. Jag längtar efter att flytta tillbaks till Bora-Bora nu och få ett liv igen. Jag trivs jättebra på turistbyrån; som fisken i havet. Hade bara önskat att den låg någon annanstans.
Vi var på bröllop i helgen. Mannens kusin gifte sig. Det var ett rätt så typiskt svenskt bröllop. Jag har aldrig varit på ett sådant förut så det var kul. Blev bara lite orolig inför framtiden... det var så himla städat. Ett sånt bröllop kommer jag aldrig kunna ro hem.
Annars så händer det underliga saker här. Jag tror ifs att det kan ha något med min ofrivilliga isolation att göra. Men mina ångestladdade, mardrömslika drömmar om att jag blir gravid har bytts ut mot behagliga, rosenkantade drömmar om små bejbisar. Kan även ha något med åldern att göra. Man är ju inte direkt pur-ung längre, även om man inte är lastgammal hellre. Min bästa kompis T säger att det är den biologiska klockan som tickar.
Ja ja... det blir inga bajbisar än på några år iaf. Först vill jag hitta ett riktigt hem. Vi har kommit fram till att det måste vara centralt. Vi är helt enkelt inte lantisar (all ära till lantisar).
Nu ska jag sätta igång med städningen. Eller så ska jag titta på TV.

Förresten. Jag tänkte åka till Halmstad en sväng i Augusti och våldgästa någon. Det känns som evigheter sen sist. Kanske jag och Gisela kunde komma samma helg?

Kram!