Uppdatering

Hej!

Tänkte jag skulle berätta hur det gick i Jönköping! Det kändes som om jag bara pratat strunt i en timme när jag gick ut därifrån. Men efter en stund började det kännas bra. Det var 27 sökande och 6 kallade på intervju. Som jag sagt innan tror jag att de tyckte att jag hade för lite erfarenhet, men det är sjukt skönt att veta att man kan ta sig till en intervju bara. Tjänsten var ett vik. som tog slut den 31 juli, men men hade ansvar för kulturnatten som var 4 okt. Detta förklarades med att han som egentligen hade tjänsten nu - var tjänstledig och skulle pensionera sig i sommar. De visste inte vad som hände med hans tjänst efter den 31/7 - det som var klart om jag förstod det rätt, var att den i alla fall skulle fortsätta på något sätt till den 4/10 då kulturnatten var. Vad som hände efter det stod skrivet i stjärnorna.

Min stora oro när jag åkte upp var att fastna med tåget i de småländska skogarna, utan täckning på mobilen. Detta då det stormade natten innan jag åkte upp och för att det snöade galet mycket på vägen upp på fredagen - men allt gick bra.

Dumma frågor: "Tror du att du klarar av tjänsten?" - Nej jag sitter och svarar nej på det under intervjun... "Klarar du att hålla en budget" - Nej, jag berättar återigen för er här på intervjun att det är min plan att spränga den med 100 000 kr "Vad har du för erfarenhet av projektledning, förutom teater?" - Har ni läst mitt CV? Jag gick precis ut!

Men jag ska inte gnälla - de var jättesnälla och det kändes som sagt var som att det gick hyfsat. Annars säger jag som kanidat Hedvig - har inte så mycket att berätta. Livet går sin gilla gång. Har ju börjat på det andra gruppboendet och det är helt oki. Mer jobb för mig just nu i alla fall och det är alltid välkommet.

Längtar till den 21 februari då KENT är i stan. Och fasar för torsdagen en vecka innan - den 14 februari. Jag får alltid ångest över mig själv den dagen. Mannen kan vara tokromantisk - och jag bara dissar det... Och ändå kämpar han varje år, och jag mår lika dåligt -för jag kan bara inte leka med, det går bara inte. Han lagar trerätters och är gullig och jag drömmer om potatismos och stekt falukorv och att sitta sunkig efter träningen framför tv:n. Och önskar att han kunde vara så där söt när som helst vilken annan som dag som helst under året - det finns ju faktiskt 364 andra att välja på! Tom 365 i år - det är ju skottår! Jaja, det ger sig väl det med :) Han älskar ju mig fortfarande efter 5 år och jag gör detsamma... fast jag dissar alla-hjärtans-dag...

Hör av mig så fort jag vet något mer. Stor kram!