Piip...
Jag har varit en sväng på turistbyrån idag. Tog en dusch och sminkade mig allan så att jag inte skulle se helt cancersjuk ut. Det gick väl bra. Trodde att jag skulle svimma på busshållsplatsen men jag kom på bussen :) Väl framme diskuterade vi schema m.m. Jag lyckades hålla mig i skinnet, snorade inte ner någon och kräktes inte på toaletten. Det enda som avslöjade mig var min röst. Jag har blivit jättepipig sen jag blev förkyld. Låter ungefär som en gammal dam som får ta till alla sina krafter för att höras. I alla fall. Jag fick några extra dagar så då kanske man får ut en skaplig lön redan i juli. Jag hoppas att jag fick betalt för den här lilla svängen med. Alla pengar är välkomna nu.
Det känns helt konstigt att skolan är slut. Jag menar - ska vi inte ses på reguljär basis längre? Vad är det här? Inser att jag inte har några kompisar (i min omedelbara närhet vill säga). Jag sitter här och häckar på en ö där jag inte känner någon. Vi måste ju ses snart. Annars blir det här väldigt knepigt. Man kan inte bara ta ett föl från hästen sådär bara. Jag ska kolla almanackan.
Snoriga hälsningar från Bohuslän.